Champagne har gjort ett kanonår 2021, från en ekonomisk synvinkel, med rekordomsättning och en mycket bra försäljning även i volym, inte minst jämfört med problemåret 2020. Från odlarperspektiv var det dock tvärt om, ett mycket bra 2020 och ett svårt 2021 med mycket väderproblem och liten skörd. Men det ser i alla fall ljust ut för världens mest prestigefyllda mousserande vin. Men det betyder inte att man vilar på sina lagrar. Det rör ständigt på sig i en stor vinregion som Champagne. Finns det några speciella trender som utmärker Champagne just nu? Man behöver inte leta länge för att hitta flera stycken. Här är de viktigaste.
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
Hållbarhet
Man kan inte börja en lista med trender i Champagne med något annat än hållbarhet. Från att ha varit nästan sämst i klassen bland franska vinregioner i miljömedvetenhet har man nu klivit upp bland toppen.
Miljöinitiativen är många. 41 % av arealen har en hållbarhetscertifiering, främst HVE (Haute Valeur Environnementale), som lyder under franska jordbruksdepartementet, och Viticulture Durable en Champagne (hållbar odling i Champagne). Båda dessa märkningar fokuserar på saker som biologisk mångfald i vingården, minskning av antalet besprutningar, minskning av koldioxidavtrycket och rening och återanvändning av avfall och vatten.
Champagne har uppnått en del resultat de senaste åren. Man har minskat koldioxidavtrycket per butelj med 29 %. Sexuell förvirring har nästan helt ersatt insekticider. Idag behandlas eller återvinns 100 % av avloppsvattnet. 50 % av all besprutning i Champagne görs med produkter som är tillåtna för ekologisk odling. Man siktar på noll herbicider inom några år.
Champagne har alltid handlat mycket om att ha en imponerande förpackning – tunga flaska, presentaskar osv. Vi ser en viss trend nu att, i hållbarhetens namn, avstå från onödiga pappkartonger och att bara sälja flaskan rätt upp och ner. Den tunga flaskan är inte lika lätt att bli av med. Glasflaskan ska klara ett tryck på sex kilo (och lite till, man måste ha lite marginal). Minimivikten för en champagneflaska är 835 gram, sänkt från 900 gram för några år sedan. Men undersöker nu möjligheten att sänka vikten ytterligare.
Mindre volym men dyrare cuvéer
Brut sans année, ibland kallad BSA, ”standard”-champagnen utan årgång (som märkligt nog ofta kallas ”non-vintage” i Sverige), är den viktigaste champagnen i volym hos i stort sett samtliga hus och odlare. Men intresset har ökat för dyrare specialcuvéer som årgångschampagner, rosé, endruvschampagner, brut nature osv. Tittar vi på mängden flaskor som har sålts sedan 2010 ser vi en lätt nedgång. Värdet har däremot ökat väsentligt. Det beror till viss del på konsumenternas intresse för dyrare champagner, inte minst roséchampagner som överlag är dyrare än vit champagne.
Detta är nog till viss del kopplat till att champagneregionen är fullplanterad, det är i praktiken omöjligt att plantera fler nya vingårdar. Så för att fortsätta växa verksamheten, öka omsättningen, försöker husen locka kunder att istället köpa dyrare buteljeringar.
Pinot meunier
Pinot meunier, den fula ankungen bland champagnedruvorna, har börjat få sin upprättelse. Vi ser fler och fler 100 % meunier. Vissa producenter har gjort den till sin specialitet, och de är stolta över det. Meunier har fått en egen identitet. Ja, vissa kallar druvan för bara meunier numera. Det betyder inte att någonting har förändrats med druvans ursprung. Den är fortfarande en mutation av pinot noir.
Några tips på producenter för er som vill prova 100 % meunier, samtliga hemmahörande i Vallée de la Marne: Christophe Mignon, André Heucq, Eric Taillet, Franck Pascal, Jérôme Prévost, Benoît Tarlant, Romain Tribaut och flera andra.
Champagne med mer vinkänsla
Champagne är egentligen bland de minst terroir-betonade viner man kan tänka sig. Man blandar friskt både olika växtplatser med olika jordmån (som kan ligga mycket långt ifrån varandra) och årgångar, man tillsätter socker för att dölja syran, den långa lagringen i källaren ger autolys-karaktär osv. Men lite håller detta på att ändras. Det finns en tydlig trend att champagnen ska närma sig ett vin och ska drickas som ett vin, till mat, genom en hel måltid.
Vi ser fler och fler vingårdschampagner. Man väljer då att föra fram en speciell terroir, en specifik vingård som förmodas ge sin egen karaktär till vinet. Om Krugs Clos de Mesnil och Clos d’Ambonnay är de mest extrema exemplen (med tanke på priserna), så finns det andra, mer överkomliga, t.ex. Clos des Goisses från Champagne Philipponnat och Les Epinettes och Les Fervans från Champagne Penet-Chardonnet och många andra.
Vissa gör nu en årgångschampagne varje år, inte bara de år som anses vara extra bra, för att visa årgångarnas olika skillnader. Det är inte alltid en årgångschampagne i ordets rätta bemärkelse som följer reglerna för tre års lagring. Det kan helt enkelt vara en ”vanlig” champagne (BSA) där allt vin kommer från samma år (men då får framsidesetiketten inte ange att det är en årgångschampagne). Nuförtiden är det lättare att göra så. Den gamla traditionen i Champagne att blanda årgångar bygger ju på att det förr i tiden hade få årgångar tillräckligt mogna druvor och tillräcklig kvantitet för att kunna klara sig utan att blanda in vin från föregående år. Idag mognar ofta druvorna bättre.
Torrare champagner
Man skördar mognare druvor idag vilket ofta betyder lägre syra i vinet. Eftersom man tillsätter socker (dosage) för att syran inte ska upplevas så skarp så är det naturligt att dosagen nu minskar.
Brut är fortfarande den överlägset största kategorin. Brut kan vara mellan noll och tolv gram socker och överlag har brut-champagnerna gått ner i sockernivå de senaste åren. Det finns fortfarande stora hus som har 12 gram socker (gränsen för brut) men det vanligaste idag är att ligga på runt 6–8 gram. Försäljningen ökar av extra-brut (upp till 6 gram) och odoserade champagner (ingen dosage och högst 3 gram restsocker). De odoserade har flera beteckningar: non dosé, zéro dosage, brut nature. Fler konsumenter efterfrågar snustorra champagner även om den stora mängden champagnedrickare inte vill ha dem.
Res
En av de mest spännande sakerna med champagne är att upptäcka de många mycket begåvade småodlarna, som gör ”odlarchampagner”, ofta med lika bra eller bättre viner än de berömda husen. Du kommer att upptäcka flera enastående odlarchampagner på en vinresa till Champagne med BKWine.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Enastående vinresor. BKWine vinresor.
Läs
Om du vill veta mer om champagne, och hitta några av de bästa odlarna, kan du läsa vår mycket omfattande bok om regionen: Champagne, vinet och odlarna.
Internationellt prisvinnande böcker från Sveriges flitigaste vinboksförfattare.
