Världens vinproduktion når rekordnivå 2018, konsumtionen är stabil

De alldeles nya siffrorna för 2018 visar en positiv bild. Vinproduktionen nådde en rekordnivå 2018 och blev 293 miljoner hektoliter, en återhämtning från det katastrofala 2017. De största vinproducenterna i världen 2018 är Italien, Frankrike, Spanien och USA. Världens vingårdsareal var stabil med Spanien som världens största vingårdsland, Kina på andra plats, följt av Frankrike. Den globala konsumtionen var också stabil 2018, efter en snabb tillväxt vi har sett sedan början av 2000-talet. USA är ohotat ledande som den största marknaden / största vinkonsumenten, följt av Frankrike, Italien och Tyskland. Världshandeln med vin fortsätter att expandera och har mer än fördubblats sedan början av 2000-talet. Kina överraskade 2018 med minskande vinproduktion och minskande vinkonsumtion. Läs vidare för mer statistik.

Auktoriteten på vinstatistik är OIV (International Organisation of Vine and Wine), som samlar och sätter ihop information om vin från hela världen. Deras årliga presentation av de preliminära siffrorna för vinodling, vinproduktion och vinkonsumtion är kanske den bästa indikatorn man kan få på vad som händer i vinets värld. Så låt oss ta en titt på vinvärlden 2018. Den nya generaldirektören Pau Roca har just haft sin första presskonferens om vinets situation 2018.

Du kan läsa en kortare version, mer koncentrerad, med endast de väsentligaste punkterna på Forbes:  Record Global Wine Harvest In 2018, Stable Consumption.

Du kan se hela presskonferensen med Pau Roca här, på franska:

Världens vinproduktion slog rekord 2018

2018 var ett mycket bra år. Världens vinproduktion 2018, exklusive must och juice, var en rekordskörd på 292,3 miljoner hektoliter. Detta är den största vinskörden på 15 år, sedan 2004/2005. Det är en stor ökning, med 42,5 M hl, från 2017. Emellertid var 2017 den minsta skörd som varit på länge (ännu längre), främst beroende på väderproblem i Europa som ledde till mycket lägre avkastning.

De tre största vinproducenterna, Italien, Frankrike och Spanien fick alla stora skördar, var och en ökade produktionen med mellan 22 % och 26 %. De flesta andra länder i Europa fick också skördar som var betydligt större än 2017.

Några länder i Europa var inte så lyckligt lottade. Portugal, Ryssland, Grekland och Bulgarien fick alla en mindre skörd 2018 jämfört med 2017.

Det längre perspektivet: Den globala vinproduktionen är stabil

Den globala vinproduktionen kan variera ganska mycket, huvudsakligen på grund av variationer i vädret. I ett längre perspektiv är vinproduktionen stabil, cirka 270 miljoner hektoliter årligen.

Europa dominerar fortfarande världens vinproduktion

Europa är fortfarande den största vinproducerande kontinenten, med god marginal. De tre största vinproducenterna i världen, och i Europa, Italien, Frankrike och Spanien står tillsammans för 51 % av världens vinproduktion. Hälften av allt vin är kommer från dessa tre länder!

Sammantaget producerade Europeiska Unionen (inte ”Europa”) 181,9 M hl, vilket är 62 % av världens total. Men det är en minskande andel och det är kanske bara en fråga om tid innan ROW (resten av världen) passerar Europa. En orsak till detta är naturligtvis de mycket restriktiva bestämmelserna i Europa om plantering (och historiskt, en politik av upprivning av vingårdar), vilket gör förändringar i Europa mycket långsamma. Det är mycket lättare att plantera nya vingårdar, om man kan hitta kunder, i länder utanför Europa.

Ta sedan de fem länderna efter de tre främsta 2018: i fallande ordning, USA, Argentina, Chile, Australien och Tyskland. De står för 25 % av världsproduktionen, en fjärdedel av världens vin kommer från de fyra största ”Nya Världen”-länderna, plus Tyskland. Utan Tyskland har de fyra Nya Världenländerna en likaså hedervärd andel på 22 % av världens vinproduktion 2018.

Italien behåller ledningen, med en ganska stor marginal framför Frankrike, som det största vinproducerande landet. Historiskt har de två kämpat om förstaplatsen, men Italien verkar prenumerera på platsen de senaste åren, kanske tack vare en mer dynamisk syn på nya planteringar (se mer nedan).

USA är fortfarande med god marginal det fjärde största vinproducerande landet med 23,9 M hl, vilket är en liten ökning.

Det är de följande sex positionerna, 5 till 10, som det skett mer förändringar under de senaste åren. Det är sex länder som gör runt 10 miljoner hl och som slagits om dessa platser de senaste åren. I år är ordningen:

• Argentina
• Chile
• Australien
• Tyskland
• Sydafrika
• Kina

Här finns mer historisk information om världens vinproduktion.

Världens vingårdsareal

Världens vingårdsareal är oförändrad på 7,4 miljoner hektar (M ha). Det har varit en stadig nedgång i arealen med vinstockar sedan 2003 när den nådde drygt 7,8 M ha. Spanien är det största landet med 969 tusen hektar (k ha), följt av Kina (875 k ha), Frankrike (789 k ha) och Italien (702 k ha).

De viktigaste drivkrafterna för den globala nedgången de senaste åren (alltså inte från 2017) har varit minskad odling i Turkiet, Iran, USA och Portugal, enligt OIV.

Det är viktigt att notera att dessa siffror gäller yta planterad med vinstockar, som producerar druvor, men druvor som används för vilket som helst ändamål. De flesta druvorna används givetvis till att göra vin, men en betydande del används också som bordsdruvor, som druvsaft, russin, must. Detta är uppenbart när man tittar på några av de länder som är på topplistan, liksom om man jämför tio-i-topp vingårdsareal med tio-i-topp i vinproduktion.

Större delen av Europa är stabilt, med en i stort sett oförändrad vingårdsareal: Spanien, Frankrike, Rumänien, Grekland, Tyskland och Schweiz.

De som avviker i Europa är Italien som har ökat sina vingårdar med cirka 5 000 hektar och nått 706 k ha. Regler inom EU begränsar mängden nya planteringar (ett arv efter de nu avskaffade planteringsrättigheterna) till 1 % nya planteringar varje år. De flesta länder (inklusive Frankrike och Spanien) använder inte hela denna planteringsmöjlighet, men Italien har varit ganska duktig på att plantera nya vingårdar. Utan att ha några siffror för att stödja det, vågar jag mig på en gissning att en stor del av detta är i prosecco-appellationen.

Två europeiska länder har faktiskt krympt: Portugal minskade sin yta med 1 300 ha (-0,7 %) på grund av att man tyvärr överger små vingårdar eller river upp dem, och Moldavien med 4 300 ha (-2.8 %) på grund av en betydande omstrukturering av vingårdarna där, enligt OIV.

För Europa är det en ganska stor förändring jämfört med tidigare. Under en lång tid har vingårdsarealen krympt, delvis på grund av den politik man hade tidigare att få producenter att riva upp vingårdar (relaterat till subventioner och planteringsrättigheter, nu avskaffade system). Om den nuvarande stabiliseringen kommer att fortsätta på längre sikt kvarstår att se.

EU har totalt 3,3 M ha, vilket är 45 % av världens totala vingårdsareal. Europa har alltså mer produktiva vingårdar, med högre genomsnittlig avkastning, än resten av världen. Kanske en överraskande slutsats?

Utanför Europa finns två betydande tillväxtländer: Kina, som fortsätter att öka och stärker sin ställning som världens näst största druvodlare (men dock föga transformerat till vin), och når 875 k ha (+1,2 %) och Mexiko som växte med 1,7 % till en visserligen måttlig areal på 34 k ha (liknande storlek som Champagne). Även Nya Zeeland fortsätter att växa, upp 0,6 % till 39 k ha.

I många av de andra Nya Världen-länderna minskade vinodlingar avsevärt. USA minskade med 1,2 % (till 430 k ha), Argentina -1,3 % (219 k ha), Chile -0,6 % (212 k ha), Sydafrika -2 % (125 k ha) och Brasilien -2,7 % (82 k ha). Anledningen till denna nedgång är oklar. Det kan ha att göra med att dessa länder har en mycket större flexibilitet (jämfört med Europa) och har lättare att byta till alternativa grödor när marknaden inte är så gynnsam.

Se mer på om den historiska vingårdsarealen här.

Världens vinkonsumtion

Världens vinkonsumtion är stabil och uppskattas till 246 miljoner hektoliter. I början av 2000-talet ökade den globala vinkonsumtionen betydligt och nådde en topp 2007-2008. Sedan 2009 har konsumtionen varit relativt stabil.

Det bör noteras att ”vinkonsumtion” i de flesta fall är svår att uppskatta och siffrorna är ungefärliga. För de flesta länder gör OIV en uppskattning som grovt kan beskrivas som ”produktion + import-export”.

Det är nu åttonde året i rad (sedan 2011) USA som är den största marknaden för vin, landet med den största vinkonsumtionen, 33 miljoner hektoliter, till och med att öka med 1,1 procent år 2017.

De därefter följande två namnen på topplistan är, som väntat, Frankrike (26 M hl, -0,7 %) och Italien (22,4 M hl, -0,9 %), följt av Tyskland (20 M hl, +1,3 %).

Världens femte största vinkonsument / -marknad är Kina, som bara når 18 M hl, en minskning med -6,6%! Kinesisk vinkonsumtion har ökat dramatiskt sedan början av seklet, men inte år 2018. Om det här är en tillfällig dip eller en förändring av en trend kvarstår att se.

De fem största konsumenterna, USA, Frankrike, Italien, Tyskland och Kina står tillsammans för hälften (!) av världskonsumtionen (49 %).

Nummer 6 är också en marknad som minskat, Storbritannien (12,4 M hl, -2,6 %)

De flesta andra europeiska länder visar annars positiva siffror, även de som har haft en långsiktig nedgång: Ryssland (+6,9 %), Spanien (+1,8 %), Portugal (+5,4 %), Rumänien (+8,7 %), Nederländerna (ynka +0,7 %), Schweiz (+2,9 %) och Ungern (+3,9 %).

Sverige och Belgien är tråkigt nog stagnerande (0 %), och det är ännu värre i Österrike (-2,6 %) och Grekland (-8,7 %).

På sätt är det kanske en mer intressant siffra vad konsumtionen per capita är. Här är listan med konsumtion per capita (över 15 år):

1. Portugal, 62,1 liter
2. Frankrike, 50,2 l
3. Italien, 43,6 l
4. Schweiz, 37,8 l
5. Belgien, 31,5 l
6. Australien31,5 l
7. Rumänien, 29,9 l
8. Ungern, 29,3 l
9. Sverige, 28,6 l
10. Tyskland, 28 l
11. Spanien, 26.9 l
12. Argentina, 24.8 l
13. Nederländerna, 24.6
14. Storbritannien, 22,7 l
15. Grekland, 21,9 l
16. Kanada, 15,8 l
17. Chile, 15.8 l
18. USA, 12,4 l
19. Sydafrika, 10,6 l
20. Ryssland, 10,1 l
21. Japan, 3,2 l
22. Brasilien, 2.2 l
23. Kina, 1,5 l

Varning 1: Som nämnts är siffrorna grova uppskattningar.

Varning 2: Listan är inte fullständig, så den bör inte tas som en ”världens topplista”.

Läs mer om den historiska utvecklingen av den globala vinkonsumtionen här.

En kommentar för svenska läsare: Det är kanske en besvikelse att notera att vinkonsumtionen är stillastående. Det är också intressant att se var Sverige rankas när det gäller konsumtion per capita. Vi är inte överst, och det är inte heller fallet, som det ibland sägs att ”i Sverige dricker vi mer vin per person än i Frankrike”. Det finns fortfarande utrymme för förbättring.

Balans mellan produktion och konsumtion

Det finns ett stort gap mellan vinproduktion (292 M hl) och vinkonsumtion (246 M hl). Det görs 46 M hl mer vin än vad som dricks. Det betyder inte att vi har en ny vinsjö. Faktum är att det här är en normal situation som beror på att en del av det vin som produceras destilleras för att göra sprit och en del förvandlade till vinäger. En liten del av skillnaden kan också bero på ökade lagernivåer, även om det inte finns statistik på det.

Världshandeln för vin

Internationell handel med vin har nästan exploderat sedan början av 2000-talet.

Exportvärdet har ökat från 13,4 miljarder euro år 2000 till 31,3 miljarder euro 2018, en ökning med 134 %, mer än dubblerat. Jämfört med 2017 ökade exportvärdet 2018 med +1,2 %

Volymerna har sett en lika positiv utveckling. Från 61 M hl som exporterades år 2000, uppgick världssporten 2018 till 108 M hl och ökade alltså med 77 %, nästan en dubblering. Från 2017 ökade den exporterade volymen en aning, med +0,4 %.

Så världen inte bara exporterar-importerar mer och mer vin men det exporteras-importeras dyrare viner.

Vinets värld har snabbt blivit mycket, mycket mer internationell. Även om ökningen har blivit mindre de senaste åren (den går fortfarande uppåt) är det tydligt att det är allt viktigare för vinproducenter att försöka sälja sina viner utomlands.

De största vinexportörerna, i volym:

1. Spanien
2. Italien
3. Frankrike
4. Chile
5. Australien
6. Sydafrika
7. Tyskland
8. USA
9. Portugal
10. Argentina

De största vinexportörerna i värde:

1. Frankrike
2. Italien
3. Spanien
4. Australien
5. Chile
6. USA
7. Tyskland
8. Nya Zeeland
9. Portugal
10. Argentina

Vad gäller exporten mätt i värde får Frankrike en stor hjälp av sina dyra champagner, varav hälften exporteras (cirka 150 miljoner flaskor) med ett mycket högt genomsnittspris. Spanien exporterar mycket bulkvin i lågprisklassen, mycket av det till Frankrike. Amerikanska viner är dyra, med de högsta genomsnittliga exportpriserna per flaska för stilla viner. Nya Zeelands viner är också dyra, det näst högsta genomsnittet för stilla viner. Men det totala värdet för både USA och Nya Zeeland har minskat 2018 (-6,2% respektive -4,6%).

De största vinimportörerna i volym 2018:

1. Tyskland
2. Storbritannien
3. USA
4. Frankrike
5. Kina
6. Kanada
7. Ryssland
8. Nederländerna
9. Belgien
10. Japan

De största vinimportörerna enligt värde 2018:

1. USA
2. Storbritannien
3. Tyskland
4. Kina
5. Kanada
6. Japan
7. Nederländerna
8. Belgien
9. Frankrike
10. Ryssland

Tyska vinimporten är uppenbart koncentrerad på lågprisviner. Det är ett välkänt faktum att den tyska marknaden (tyvärr) fokuserar på ”budget” -viner. Den franska importen är ännu mer koncentrerad på lågprisviner, vilket förmodligen beror på att en stor del av det är bulkvin från Spanien. USA tenderar att köpa dyra viner, liksom japaner.

I motsats till vad många tror, köper Kina inte främst mycket dyra viner. Istället är deras genomsnittliga importpris ganska – genomsnittligt, i en internationell jämförelse.

Förpackningstyper

Den dominerande förpackningen för viner på export är fortfarande flaskan. Räknat i värde är 70 % av all export i flaska. Räknat i volym är det 53 %. Emellertid minskade exportvolymen för vin i flaska med 8 % 2018.

En snabb titt på siffrorna kan ge intrycket att bulkexporten har fallit dramatiskt också. Jo, den har minskat jämfört med 2017. Men den kraftiga nedgången sedan 2016 förklaras i viss utsträckning av att före det datumet räknades ”bag-in-box” (boxvin) som bulk. Från 2016 har BiB sin egen kategori, för förpackningar över 2 liter upp till 10 liter. Bib är nu 4 % av all export.

Denna (låga) siffra är kanske en överraskning för de på de skandinaviska marknaderna där in-boxvin står för 50 % eller mer av den totala vinförsäljningen, allt naturligtvis importerat (även om en viss del importeras i ”riktig” bulk och boxas lokalt).

Mousserande vin står nu för nästan en tiondel av all internationell vinhandel, i volym. 9 % av den internationella handeln med vin var mousserade efter en stadig ökning sedan början av 2000-talet. Ännu mer anmärkningsvärt är att för Italien, världens största vinproducent, står mousserande vin för 20 % av exporten (volym). Detta är i stor utsträckning utan tvekan prosecco effekten. För Frankrike, världens näst största producent, står mousserande vin för 13 % av exporten. Räknat i värde kommer det att bli väsentligt mycket högre, med tanke på de höga exportpriserna på champagne.

Mousserande vin står för häpnadsväckande 20 % av all export, räknat i värde (återigen, till viss del champagne-effekten).

En kommentar om Kina

Den mycket snabba tillväxten av Kinas vinproduktion och kinesisk vinkonsumtion fortsatte inte 2018. Eftersom så många vinproducenter och vinregioner lägger stor vikt på den kinesiska marknaden, och på Kina som konkurrent, är det värt att ta en närmare titt.

Den kinesiska vinproduktionen minskade med 20 % (!) 2018. Kina är nu bara den tionde största vinproducenten. Kina ligger strax efter Sydafrika och jagas av Ryssland.

Den kinesiska vinkonsumtionen föll också, med -6,6 %. Men ändå, Kina världens femte största vinkonsument.

Och Kina är fortfarande ohotat som landet med världens näst största vingårdsareal.

Det är emellertid svårt att dra några klara slutsatser, eftersom siffrorna för Kina är 1) volatila och 2) mycket ungefärliga. Kinesisk (vin)statistik är ännu inte särskilt tillförlitlig.

En sak är dock klar, Kinas rykte som ett land som bara köper de dyraste, kända, exklusiva vinerna är inte korrekt. Det är en stor marknad för mycket ”normala” viner också. Men inte en lätt marknad.

Några slutsatser eller kommentarer

Några slutsatser eller kommentarer. Mina, inte från OIV.

• Övergripande är vinsektorn vid god hälsa. Vinproduktionen växer eller är stabil.
• Den mycket snabba nedgången i den europeisk vinproduktionen, i förhållande till Nya Världens vinproduktion, kan ha slutat. Nedgången var till stor del orsakad av föråldrade regler samt brist på fokus på vad konsumenterna vill ha. Båda dessa saker verkar förändras i Europa, om än mycket långsamt.
• Europa är fortfarande överlägset den dominerande aktören i vin, och när vi säger Europa menar vi i första hand Frankrike, Italien och Spanien.
• Inga dramatiska förändringar i vingårdsarealen på senare tid.
• Världens vinkonsumtion är också vid god hälsa. Den ökar till och med i några av de traditionella stora vinproducerande länderna där konsumtionen stadigt har minskat tidigare. Men det är förmodligen för tidigt för att hoppas på ett slut på den nedgången.
• Den globala vinscenen blir alltmer internationell. Vi kommer snart att nå ett läge när mer än 50 % av allt vin passerar en internationell gräns innan det konsumeras. Att sälja till andra länder är något som många vinproducenter idag måste lära sig leva med.
• Men alla exportmarknader är inte lika.

Har du några andra slutsatser eller kommentarer? Skriv en kommentar nedan!

Du hittar den ursprungliga dokumentationen från OIV här.