Hur mycket produktion man får av en viss insats är vad vi brukar kalla produktivitet. Inom vinindustrin brukar man tala om uttag eller avkastning, ofta i hektoliter per hektar. Den här artikeln tittar på produktiviteten/avkastningen i vinindustrin 2020. Vilka är de länder som har högst uttag, dvs får mest druvor – och därmed vin – per vingårdsareal? Vi får några överraskande svar. Och vi får också en bra illustration av att höga uttag inte nödvändigtvis är ett tecken på enkelt vin. Vi utforskar också några av de faktorer som påverkar avkastningen. Följ med oss i denna underhållande sifferövning.
Läs alla artiklarna i vår serie Wine Global 2020:
- Världens vinproduktion 2020
- Världens vingårdsareal 2020
- Hur viktig är vinproduktionen för ett land?
- Mest produktiva vinländer
- Världens vinkonsumtion 2020
- Länderna med högst vinkonsumtion per person
- Export av vin 2020
- Import av vin 2020
- Vinexport jämfört med produktionen
- Vinexport jämfört med BNP och total export
- Genomsnittligt pris per liter på export
- Export av flaska, bag-in-box, bulk, mousserande
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
Detta är vår egen grova överslagsberäkning baserad på siffror från OIV (International Organisation of Vine and Wine). Det finns många faktorer som påverkar dessa siffror, och att göra grova uppskattningar som vi gör här kommer bara att ge oss en mycket ungefärlig bild. Men det är fortfarande en intressant vinkel.
De två begreppen, produktivitet och avkastning, är mer eller mindre samma mått men de olika formuleringarna lyser olika ljus över frågan. Hög produktivitet skulle normalt anses vara bra, men höga skördar anses ofta vara dåliga (i konventionell vinvisdom), men de två kan ses som samma sak.
Som noterats ovan (se kommentaren om europeisk vinproduktion i föregående artikel) betyder höga volymer inte nödvändigtvis låg kvalitet. 2020 var ett år då många regioner i Europa gjorde (eller kunde ha gjort, om restriktioner inte hade införts, se kommentar om detta i artikeln om vinproduktion) stora volymer av mycket god kvalitet.
En ytterligare komplikation är definitionen av begreppen.
”Avkastning” (eller skördeuttag) är ganska otvetydigt. Det är hektoliter per hektar (i vissa fall uttryckt i andra enheter: quintales per hektar, ton per hektar etc).
”Produktivitet”, å andra sidan, kan tolkas på olika sätt. OECD säger att ”Produktivitet definieras vanligen som ett förhållande mellan utgående volym och volym av insatsvaror” och med hektar som insatsvolym är detta då avkastning. Ett alternativt sätt är att titta på värdet av input och output. Ytterligare en annan möjlig definition är mäta nettoomsättning jämfört med anställdas antal arbetade timmar. Men detta blir för komplicerat att arbeta med i vårt fall så jag kommer att begränsa mig till avkastningsdefinitionen.
Den prickade röda linjen i diagrammen visar världsgenomsnittet på 47 hl/ha.
Tabellen nedan är således en mycket grov uppskattning av genomsnittlig avkastning (eller produktivitet) i de flesta av de viktigaste vinproducerande länderna. För Kina, Grekland, USA och världen har jag använt uppskattningarna av den vinproducerande vingårdsarealen som jag gjorde i artikeln om vingårdsareal. Tänk på att även för några av de andra länderna kan en del av druvorna användas till andra produkter än vin. Men jag tror inte att de verkliga siffrorna är särskilt långt därifrån.
Genomsnittlig skörd i de flesta av de viktigaste vinproducerande länderna, hektoliter per hektar (hl/ha)
| Rank Yield | Country | Rank volume | Mhl ’20 | kha ’20 | Yield: hl/ha | Diff. compared to world average |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | South Africa | 7 | 10.4 | 122 | 85 | 80% |
| 2 | New Zealand | 14 | 3.3 | 40 | 83 | 75% |
| 3 | Germany | 9 | 8.4 | 103 | 82 | 73% |
| 4 | USA # $ | 4 | 22.8 | 305 | 75 | 58% |
| 5 | Australia | 6 | 10.6 | 146 | 73 | 54% |
| 6 | Italy | 1 | 49.1 | 719 | 68 | 44% |
| 7 | France | 2 | 46.6 | 797 | 58 | 24% |
| 8 | Argentina | 5 | 10.8 | 215 | 50 | 6% |
| 9 | Austria | 16 | 2.4 | 48 | 50 | 6% |
| 10 | Chile | 8 | 10.3 | 207 | 50 | 5% |
| 11 | Russia | 12 | 4.4 | 96 | 46 | -3% |
| 12 | Spain | 3 | 40.7 | 961 | 42 | -10% |
| 13 | Greece $ | 17 | 2.3 | 59 | 39 | -18% |
| 14 | Hungary | 15 | 2.4 | 65 | 37 | -22% |
| 15 | Georgia | 19 | 1.8 | 49 | 37 | -22% |
| 16 | China # $ | 10 | 6.6 | 190 | 35 | -27% |
| 17 | Portugal | 11 | 6.4 | 194 | 33 | -30% |
| 18 | Brazil | 18 | 1.9 | 80 | 24 | -50% |
| 19 | Romania | 13 | 3.6 | 190 | 19 | -60% |
| 99 | World total $ | 99 | 260 | 5500 | 47 | 0% |
Uppskattning gjord av BKWine baserat på OIV-data.
# – indikerar uppskattning av OIV
$ – indikerar att ”vingårdar för annan användning än vin” har utvunnits från arealen baserat på BKWine-uppskattning (Se artikeln om vingårdsyta.)
Obs: du kan sortera tabellen på de olika kolumnerna
Observera att denna tabell endast inkluderar de större länderna, de 19 främsta i produktionsvolym.
Vad påverkar vingårdens avkastning?
Vilken avkastning man får (eller kan få) beror på många faktorer. Här är några:
- Klimat: utan tvekan en av de viktigaste aspekterna. I varma och torra klimat är skördarna ofta mycket låga.
- Vatten: den nederbörd man får och/eller tillgång till bevattning. Rikligt med vatten kan bidra till större skördar. Det är dock ett misstag att tro att användning av bevattning i en vingård automatiskt innebär att kvaliteten blir lägre. Det finns många bevattnade vingårdar runt om i världen som producerar enastående kvalitet
- Mousserande vin: Mousserande vin produceras vanligtvis från högre avkastning
- Vitt eller rött vin: När man gör vitt vin kan man vanligtvis få kvalitetsvin från högre avkastning.
- Bulk: Bulkproduktion av vin sker ofta från högavkastande vingårdar. Det finns dock undantag, se till exempel Spanien.
- Topografi: det är lättare att få höga skördar på slättmark än på branta sluttningar
- Regler: Bestämmelser i olika appellationer begränsar ofta avkastningen
- Druvsort och rotstock: avkastningen kan variera mycket, även beroende på vald rotstock. Vingårdarnas hälsa och ålder kan också ha en betydande inverkan
- Jordmån
- Beskärning: beskärning är nog vinodlarens viktigaste verktyg för att kontrollera avkastningen. Det har en direkt inverkan på fruktmängden.
- Vingårdens skötsel: t.ex. hur jorden bearbetas (plöjs, bearbetas, täckgrödor,…), om gödsling används etc.
- Etc
Några kommentarer och slutsatser som i stor utsträckning är enkla hypoteser och som skulle behöva ytterligare forskning för att verifieras:
Högavkastande länder:
Sydafrika:
- 85 hl/ha, på toppen av listan med hög avkastning, med skördar på 80 % över världsgenomsnittet.
- Lite av en överraskning. När man reser i Sydafrika får man inte detta intryck. Vingårdarna ser generellt ut som om de skulle ge normala till låga skördar jämfört med vingårdar i Europa. Men tydligen finns det fortfarande stora ytor som ger mycket hög skörd. Det är tveklöst ett allvarligt misstag att ta denna siffra som en indikation på kvaliteten på sydafrikanska viner.
- Detta kan ha att göra med att det finns en betydande brandy-produktion, som ofta använder högavkastande druvor, även om denna har minskat mycket de senaste åren.
- En annan faktor kan vara att det finns en betydande bulkvinproduktion och att en stor del av produktionen är vit.
- Den verkliga siffran kan vara ännu högre eftersom WOSA uppskattar att endast 92 000 ha används för vin. Men det har vi inte tagit hänsyn till här; vi använder OIV-siffran.
Nya Zeeland:
- 83 hl/ha, 75 % över världsgenomsnittet, landet med det näst högsta skördeuttaget
- En mycket stor del av Nya Zeelands vinproduktion är sauvignon blanc (cirka 70 %), främst från Marlborough. Dessa vingårdar är vanligtvis mycket högavkastande.
- Men trots det är siffran ganska överraskande, med tanke på Nya Zeelands rykte om att producera huvudsakligen högkvalitativt vin och inte så mycket bulk (vilket de dock faktiskt gör ganska mycket av).
Tyskland:
- 82 hl/ha, 73 % över genomsnittet. Landet med tredje högst avkastning
- Välkänt för att vara ett land med hög avkastning. Det domineras av vitt vin, vilket klarar av höga uttag bättre.
- De har också en betydande produktion av mousserande vin (cirka en fjärdedel av totalen) som ofta kommer från högavkastande vingårdar.
Detta är kanske ett bra exempel på att vitvinsproduktion kan klara högre avkastning än rödvinsproduktion. Röda viner är i stor utsträckning beroende av att extrahera fenoler (tanniner, färg och annat) från druvskalet. Vitt vin inte. Högre avkastning kan uppnås genom att skörda större druvor med mer skal i förhållande till saften. Men inte alla höga avkastningar beror på stora druvor; det är förstås också mängden druvor som är viktig. Avkastningen tenderar att vara hög i vitvinsregioner och i mousserande regioner. Dessa viner är mer beroende av syrahalten i druvan, som påverkas mindre (eller inte alls) av avkastningen.
USA:
- 75 hl/ha, 58 % över genomsnittet
- Även om USA är känt för rara och dyra viner från vissa av sina regioner, råder det ingen tvekan om att det finns stora områden med intensiv druvproduktion för massproducerat vin. Tänk till exempel på att landet är hem till Gallo, världens största vinproducent.
- Under de kommande åren kan detta förändras allt eftersom tillgången på vatten för bevattning blir ett problem. Om vingårdar i framtiden är mindre bevattnade kan avkastningen minska.
Australien:
- 73 hl/ha, 54 % över genomsnittet
- Det har under lång tid varit ett land där delar av industrin är en industriell typ av vinproduktion för bulkvin.
Italien, Frankrike:
- Italien: 68 hl/ha, 44 % över genomsnittet
- Frankrike: 58 hl/ha och 24 % över genomsnittet
- Båda länderna har en betydande bulk- och budgetvinproduktion (vanligtvis baserad på hög avkastning). Båda länderna har också generellt en modern och intensiv produktion.
- Det finns tre uppenbara faktorer som kan bidra till den höga siffran för Italien: de mycket höga skördarna och de mycket stora volymerna i och av prosecco; den likaså mycket exploaterade pinot grigio; och den ansenliga mängden bulkvin.
- Det är dock lite förvånande att den genomsnittliga skörden i Frankrike inte är mer än 58 hl/ha. De har dock en mindre andel bulkvin än Italien. De två regionerna med mycket hög avkastning, Champagne och Alsace, är ganska små. Och även de mycket omfattande vingårdarna i det varma och torra södra Frankrike som tillverkar IGP och andra enklare viner är ännu inte bevattnade i någon större utsträckning (endast cirka 14 % är bevattnade). Även om stora volymer kommer härifrån så är avkastningen inte alltid så hög.
Lågavkastande länder
Rumänien, Brasilien, Georgien, Ungern, Grekland:
- 19-39 hl/ha
- Flera av de länder med låg avkastning är länder som har en föga moderniserad vinsektor med gammaldags vingårdar (t.ex. i f.d. Sovjetunionen) och/eller befinner sig i klimat som naturligt begränsar avkastningen (särskilt Grekland).
- I vissa fall används troligen en betydande mängd av druvorna för oregistrerad hemvinframställning (Rumänien, Georgien), vilket inte syns i vinproduktionsstatistiken.
Portugal:
- 33 hl/ha, 30 % under genomsnittet
- Detta är förmodligen en återspegling av att vinindustrin i många delar av Portugal ännu inte riktigt har hunnit ikapp den moderna eran inom vinodling och vinifiering. Mekaniseringen är mindre långt kommen än i vissa andra länder.
- Det finns en jämförelsevis liten bulkvinproduktion (se den framtida artikeln om vinexport). 80 % av vinet tappas på flaska.
- De har också ett utmanande, varmt och torrt klimat, inte minst i den mycket stora regionen Alentejo.
Kina:
- 35 hl/ha, 27 % under genomsnittet
- Lite av en överraskning, eller kanske inte. När man reser i Kina och besöker vingårdar är nästan alla – faktiskt alla – vingårdar imponerande, moderna, med senaste tekniken och ofta stora. Så man skulle kunna tro att det skulle vara ett land med hög produktivitet/avkastning. Men när man sedan går en promenad i vingårdarna kan man konstatera att vingårdarna och arbetet på fältet ofta inte är på lika hög nivå som tekniken i källarna.
- Kina har också ett svårt klimat för vinodling på många ställen, med för mycket luftfuktighet eller för kalla vintrar eller för lite vatten etc. (Man bör också tänka på att statistik från Kina är väldigt opålitlig.)
Spanien:
- 42 hl/ha, något under genomsnittet (-10 %)
- Spanien är ett varmt och torrt land och dessutom mycket bergigt, tre faktorer som drar ner skördevolymerna.
- Jag har inte de historiska siffrorna, men jag skulle gissa att avkastningen har ökat avsevärt både därför att bevattning nu används mer och tack vare att mer modern teknik används.
- Och kanske är den senaste tidens minskning av areal främst i lågavkastande områden eller vingårdar som har haft en blandad användning (och därmed låg produktivitet).
- Skördeuttagen kommer troligen att öka eftersom de har en betydande bulkproduktion, och vingårdar och vingårdsförvaltning moderniseras.
Länder med genomsnittlig avkastning
Argentina och Chile:
- Båda ligger nästan exakt på världsgenomsnittet, 50 hl/ha, +6 % respektive +5 % (avrundningsskillnad) jämfört med världens genomsnitt
- Det är kanske förvånande att se Argentina och Chile med lägre avkastning än Frankrike och Italien eftersom de två sydamerikanska länderna ofta – i mångas medvetande – förknippas med bulkvin (vilket är korrekt). Idag gör de utmärkta högkvalitativa viner.
- Den främsta faktorn som håller nere skördarna är dock med största sannolikhet det varma och torra klimatet.
- Och vissa områden är inte särskilt tekniskt avancerade.
Uppdatering:
En chilensk vingårdsbotaniker har haft vänligheten att påpeka att den chilenska vingårdsarealen faktiskt har en stor andel tillägnad bordsdruvor, och ett inte obetydligt antal för piscoproduktion. De officiella siffrorna för 2020 är, enligt vår källa:
- Druvor för vin: 136 289 hektar
- Bordsdruvor: 47 834 ha
- Piscoproduktion: 9 173 ha
- Totalt: 193 296
Den totala vinproduktionen var enligt samma källa: 10 337 222,88 hektoliter (det vill säga 1 033 722 288 liter!).
Med dessa siffror blir den genomsnittliga avkastningen i Chile 76 hl/ha.
Anledningen till skillnaden är a) att min ursprungliga beräkning baserades på de ”preliminära” siffrorna från OIV, och b) druvor som används för andra ändamål än vin inte extraherades från beräkningen (denna siffra kan ibland vara svår att hitta, även om det för de flesta länder är försumbart).
Andra länder skulle förmodligen också visa vissa skillnader jämfört med min ursprungliga beräkning om man omarbetade siffrorna på liknande sätt.
Som jag nämnde inledningsvis har den här typen av mycket enkla beräkningar en hög osäkerhet, men kan fortfarande vara användbara. Och underhållande.
Österrike:
- 50 hl/ha, +6 % jämfört med världsgenomsnittet
- Med tanke på att det finns många likheter mellan Österrike och Tyskland är denna låga siffra (jämfört med Tyskland) en överraskning.
- Möjligen beror det på att det finns väldigt lite produktion av ”billigt” vin, bulkvin och annat enklare vin, Österrike har under flera decennier drivit på för kvalitetsproduktion, och man gör väldigt lite mousserande.
Ryssland:
- 46 hl/ha, också mycket nära världsgenomsnittet, -3 % jämfört med genomsnittet
- Jag har inte tillräckligt med kunskap om vinproduktion i Ryssland för att ha några kommentarer. Men att döma av situationen i de andra länderna jag känner till i det gamla Östblocket skulle jag anta att både vingårdar och vinkällarteknik i många fall är gammal och med låg produktivitet.
Som jag nämnde är detta en väldigt grov beräkning och en del personliga hypoteser. Men det illustrerar några intressanta aspekter av vinbranschen.
Kommentera gärna nedan!
