För att vara en druva med rykte om sig att vara svårodlad så finns pinot noir på ovanligt många ställen runt om i världen. Kanske är den inte så svår om man bara frigör sig från tanken att en pinot noir måste smaka som en bourgogne. Läs vidare om du vill veta hur pinot noir-viner från hela världen smakar och vill lära känna grunderna för att odla och smaka denna läckra druva. När allt kommer omkring producerar den några av världens bästa viner, och de behöver inte vara orimligt dyra.
Pinot noir är stjärndruvan i Bourgognes röda viner och i Champagne. Den är spridd runt om i Europa och i Nya Världen. Den är med sina 112 000 hektar den femte mest planterade blå druvan i världen.
Denna stora spridning är lite förvånande, det är en druva som inte är helt lätt att odla, och även att göra vinet har sina speciella utmaningar. Pinot noir är en druva som trivs bäst i lite svala klimat. Men många vinodlare lockas av druvans elegans, och av dess rykte. Och belöningen är stor när resultatet blir lyckat.
Detta är en längre version av en artikel publicerad på Forbes.com.
En artikel i vår serie med presentationer av väldens mest populära och intressanta druvsorter. Läs fler artiklar här:
Pinot noir är en gammal druvsort som blev omskriven redan på 1300-talet i Bourgogne. På 1400-talet var de röda vinerna från Bourgogne välkända och dracks av hertigarna av Bourgogne och kungliga hovet i Paris. Det är fortfarande i Bourgogne som de mest exklusiva pinot noir-vinerna produceras och det är druvans oomtvistade hemort.
Pinot noirs karaktär
Ett vin gjort på pinot noir är oftast ljus i färgen, ibland riktigt ljus, men det kan bli mörkare i varmare klimat. Man ska dock inte låta sig luras av den ljusa färgen. En bra pinot noir har intensiva och komplexa aromer. Den ger sällan maffiga viner, speciellt inte i Bourgogne och andra svala klimat. I en röd Bourgogne ska det alltid finnas mer elegans än kraft.
Fruktsyran är markerad. Däremot är tanninhalten ofta ganska låg. Aromerna domineras av jordgubbar, hallon, körsbär, violer. Ibland finns en lite kryddighet och kaffe i vinet men den kommer ofta från eklagringen snarare än från druvan. Ek används inte lika mycket med pinot noir som med t.ex. cabernet sauvignon, men mer ambitiösa exempel lagras ofta en tid i ekfat. Med ålder kan vinet få en viss karaktär av multnande löv och svamp. Eftersmaken blir len och mjuk.
Även om druvans signum är lätthet och elegans så får det inte gå till överdrift. Det kan finnas mycket intensitet och kraft i dofterna av bra pinot, men de är sällan täta eller sträva.
Mindre lyckade pinot noir-viner, t.ex. från Bourgogne, kan vara alltför tunna och alltför syrliga, med ett torrt och kärvt slut. Fruktens mognad kan vara ett problem.
Pinot noir i vingården
Skördeuttaget blir naturligt ganska låga men en del odlare ser till att det blir ännu lägre. I Bourgogne ligger det på runt 45 hl/ha. Pinot noir anses vara, i motsats till cabernet sauvignon, en druva som inte tål höga uttag. På Nya Zeeland berättar en Central Otago-odlare för oss att hans uttag för pinot noir är 5 000 kg per hektar (ungefär 35 hl/ha)medan de som gör sauvignon blanc tar ut 12 000 kg per hektar (runt 80 hl/ha). Inte konstigt att pinot noir aldrig är billig.
Pinot noir förändras när den odlas i varma temperaturer. Druvorna skördas då mognare och alkoholhalten i vinet ökar. Vinet kan bli lite hetsigt. Men fortfarande med jämförelsevis lite tannin. Vissa tycker dessa lite mer fylliga pinoter har förlorat i kvalitet. Men det finns många exempel på mycket bra varmklimats-pinot, som visserligen inte smakar som en bourgogne men vad gör det? Det är dessutom ganska naturligt om vinet kommer från andra sidan jordklotet.
Druvan knoppas tidigt. I svala distrikt, som Champagne och Bourgogne, innebär det att den kan drabbas av ödeläggande vårfrost. Däremot klarar den hårda vintrar bra. Den mognar tidigt vilket är en fördel. Den kan då skördas innan höstregnet kommer. Pinot noir har nämligen små, täta klasar med ganska tunt druvskal. Det gör att illvilliga grårötan lättare får fäste om det är fuktigt väder. Den är även känslig för andra svampsjukdomar så helst ska man hålla bladverket luftigt så att vindarna kan torkar upp.
Pinot noir är en gammal druva så den har haft lång tid på sig att skapa många kloner genom naturliga genetiska mutationer. Fler än 40 kloner av pinot noir är godkända att användas i Frankrike men det finns flera hundra. Det är viktigt att välja rätt klon. Oftast planterar man flera olika, inte bara en sort. Det ger komplexitet. Vissa prioriterar kloner med tjockare skal så att druvorna inte lika lätt spricker och därmed inte lika lätt angrips av röta.
Pinot noir i källaren
Vad vinodlaren gör i källaren, före, under och efter jäsningen, har stor betydelse för slutresultatet. Man kan extrahera försiktigt och jäsa vid runt 25 grader för att få ett elegant, lättsamt vin. Andra vill extrahera så mycket färg och aromer som möjligt från pinot noir. Det gör de med lång skalkontakt, ibland både före och efter jäsningen, och med varm jäsningstemperatur, upp till 32–33 grader. Detta ger kraftigare viner. Alltför kraftiga tycker vissa, som anser att man ska kunna läsa tidningen genom ett glas pinot noir. Vissa ”trycker ned hatten” (skalmassan) ofta för att förbättra extraktionen. Vissa jäsningen med hela klasar (alla klasar eller bara en del), vilket kan tillföra lite tannin från stjälkarna.
Dyr pinot noir lagras ofta på ekfat. Fylliga exemplar klarar eklagring men det gäller att vara försiktig så att inte de naturligt finlemmade fruktaromerna helt begravs av ekaromer.
Pinot noir blandas mycket sällan med andra druvor, förutom för mousserande viner. Det finns ett vin i Bourgogne, idag ganska ovanligt, som heter passe-tout-grains där pinot noir blandas med Beaujolais-druvan gamay.
Frankrike
Pinot noir odlas på runt 10 500 hektar i hela Bourgogne. I Côte d’Or täcker den 73 % av arealen och den täcker nästan hela arealen i Côte de Nuit. De röda viner från Côte d’Or är idag några av Frankrikes dyraste viner. Bland de mest prestigefyllda finns (de extremt dyra) grand cru-vinerna från Domaine de la Romanée Conti (DRC).
Det är kanske förvånande att det finns mer pinot noir i Champagne än i Bourgogne, över 13 000 hektar. Druvan dominerar i Montagne de Reims och Côte des Bar, den sydligaste delen av Champagne, inte långt från Bourgogne. Pinot noir blandas ofta med de andra champagnedruvorna, chardonnay och pinot meunier, men ibland får den skina på egen hand i en blanc de noir. En champagne med mycket pinot noir blir fyllig och ibland lite stram och med tät struktur, ofta mer intensiv och kraftig än en blanc de blancs.
Pinot noir är även druvan i röd Sancerre och röd Alsace. Här blir vinerna lätta och ofta mycket ljusa. Vissa producenter lägger nu ner mer tid och ansträngning på sina röda viner och det finns idag riktigt bra röda från dessa regioner. Det vill dock till att man uppskattar den lätta stilen av röda viner. Det är röda viner som till och med kan upplevas lättare än vissa av de mer kraftfulla rosé-vinerna. De kostar ofta mer än de egentligen är värda.
Pinot noir förekommer också i en del i IGP-viner i Languedoc. Man kan också hitta en del riktigt intressanta exempel på pinot noir från t.ex. Limoux i Languedoc, en av de svalare delarna av denna sydfranska region.
USA
I USA har pinot noir-odlingarna växt spektakulärt och är nu den tredje mest odlade druvan i landet med 25 000 hektar. Kalifornien har merparten, 18 300 hektar, och gör en del fantastiska pinot noir-viner. Men det är staten Oregon, norr om Kalifornien, som fått mest uppmärksamhet för sin pinot noir de senaste åren.
De första pinot noir-rankorna i Oregon planterade 1965 i Willamette Valley. Denna region är fortfarande druvans epicentrum i Oregon. Distriktet har 6 700 hektar av Oregons 7 400 hektar pinot noir.
Tyskland
Pinot noir finns på 12 000 hektar av Tysklands 103 000 hektar. Det är den viktigaste blå druvan i landet. Den kallas här spätburgunder. Tyskland är den tredje största producenten av pinot noir i världen, efter Frankrike och USA. För ett land som de flesta människor associerar med vita viner finns det faktiskt ganska mycket rött i Tyskland. Detta är en av de stora förändringarna i landet under de senaste 25 åren. Blå druvor växer på 34 % av den totala arealen. Pinot noir ger förvånansvärt fylliga och smakrika viner i Ahr, Rheinhessen, Rheingau med flera regioner.
Nya Zeeland
Pinot noir är Nya Zeelands mest planterade blå druva. Av landets 39 000 hektar är 30 000 hektar gröna druvor. Av de 9 000 hektar som är rött vin, står pinot noir för 5 700 hektar. Pinot noir odlas i flera regioner i landet men de mest kända kommer från Central Otago på Sydön. Fransmannen Ferraud, som kom hit 1863 för att leta guld, planterade också vinrankor som man tror var pinot noir eftersom han kallade sitt vin ”Burgundy”.
Ökningen av pinot noir i Central Otago har varit dramatisk. Det är en av de mest spektakulära framgångshistorierna i senare tid på Nya Zeeland. 1990 stod den för 22 % av arealen i Central Otago och 20 år senare, för 78 %. Stilarna varierar framför allt beroende på vem som har gjort vinet. Vissa är superba. Det finns en kraftfullare stil och en mer finstämd elegant.
Läs mer och se vår videointervju med en av pionjärerna i Central Otago, Blair Walter på Felton Road.
Det mindre distriktet Wairarapa på Nordön gör också exceptionella pinot noir-viner.
Chile
Pinot noir ökar i Chile. Från svala regioner som Casablanca, San Antonio och Bío Bío kommer utmärkta pinot noir-viner. De varma dagarna som följs av svala nätter i t.ex. Casablanca, ger fin syra och friskhet.
Andra länder
Schweiz, framför allt regionen Valais, är känd för sina pinot noir. Tasmanien har ett svalt klimat och gör högklassiga pinot noir.
Pinot noir är en populär druva som fortsätter att öka på många håll i världen.
Pinot noir-fakta
Areal i världen: 112 000 hektar
Pinot noir odlas framför allt i:
- Frankrike 32 000 ha
- USA 25 000 ha
- Tyskland 12 000 ha
- Nya Zeeland 5 700 ha
- Australien 5 000 ha
Karaktär:
Ljus i färgen, elegant och finlemmad, röda bär som hallon, jordgubbe, körsbär. Hög syra, låg tanninhalt. Ibland multnande löv. Lite kryddig och kaffe om eklagrad.
En artikel i vår serie om druvsorter. Se hela listan av druvprofiler i inledningen av artikeln.
Res
Det finns en stor variation av pinot noir-stilar. Ett av de bästa sätten att förstå allt detta är att resa till en av de regioner där druvan odlas. Du kan till exempel följa med oss på BKWine på en vinresa till Nya Zeeland som inkluderar att utforska Central Otagos pinot noir-viner. Eller om du föredrar, fördjupa dig i champagne, inklusive en hel del pinot, på vår vinresa i Champagne. Och om du föredrar det mest klassiska, kom med oss på BKWine på vinresan till pinot noirs ursprung, Bourgogne.
Res till världens vindistrikt med experterna på vin och specialisten på vinresor.
Vinresor med elegans och intensitet. BKWine vinresor.
