Vin de Pays – vinnarviner på exportmarknaden

Tillbaks till alla artiklar i Britts Vinskola. Klicka här för att komma till innehållsförteckningen.

Läs mer om Languedoc här!

Inledningsvis i VinNytt kunde ni läsa om den franska vinkrisen. Men det går naturligtvis inte dåligt för alla franska viner och några som just nu klarar sig riktigt bra i den internationella konkurrensen är Vin de Pays-vinerna. Detta är viner som passar många konsumenter. De är lätta att identifiera eftersom druvan ofta är angiven på etiketten, de är billigare än kända appellations contrôlée-viner och många av producenterna marknadsanpassar sig med en attraktiv förpackning och snygga, moderna etiketter som tilltalar en yngre publik. Speciellt det här med att sätta ut druvan på etiketten (s k vin de cépage) tilltalar den internationella marknaden, åtminstone om druvorna är de stora och kända. Och internationellt gångbara druvor planteras nu mer och mer nere i Languedoc. Merlot, Cabernet Sauvignon, Syrah, Chardonnay, Sauvignon Blanc och Viogner ökar medan Carignan och Grenache Blanc minskar. Idag utgör vin de pays-vinerna cirka 30 % av den totala franska vinproduktionen.

Vad är egentligen ”Vin de Pays”?

Denna kategori viner såg dagens ljus på 1960-talet då man först kallade dem ”vin de canton”. Initiativet var ett led i att höja kvaliteten på bordsvinerna från främst Languedoc och på så sätt förhoppningsvis minska på den stora överproduktion som då fanns av enkla viner. Även om vin de pays-viner inte är kvalitetsviner enligt EU-normer, utan snarare en högre form av bordsviner, ett ”bordsvin med geografisk indikation”, så är reglerna dock mycket striktare än för dessa. Avkastningen är begränsad till 85 hektoliter per hektar (90 för vita viner), alkoholhalten måste vara minst 10% (mot 8,5 för bordsviner) och de måste dessutom genomgå en kemiska tester och provsmakning.

Reglerna är dock lindriga jämfört med Appellation Controlée. Detta märks till exempel när man tittar på tillåtna druvor för vin de pays-viner. Här finns få begränsningar och vissa vinmakare, även inom ett AOC-område, föredrar att plantera druvor som inte är tillåtna för appellationen och sälja sitt vin som vin de pays. Dessutom får vin de pays-odlarna alltså göra endruvs-viner och dessutom sätta ut druvnamnet på etiketten, något som inte är så självklart när det gäller appellation contrôlée-viner. Sätter man ut druvnamnet på etiketten måste vinet innehålla denna druva till 100 %.

Till skillnad från ett bordsvin har ett vin de pays-vinerna ett ursprung. Det kan vara ett stort område som t ex hela Languedoc, Vin de Pays d'Oc, eller hela Loire-dalen, Vin de Pays du Jardin de la France. Men det kan också var ett departement, som Vin de Pays de l'Hérault eller Vin de Pays de Var eller ett väl definierat område (”zone”) som kan vara en kommun, en dal eller något liknande, t ex Vin de Pays de Côtes du Thongue. Denna sistnämnda kategori har ofta något striktare regler än departementsvinerna. Totalt sett finns drygt 150 olika vin de pays-områden i Frankrike.

Även om vin de pays-viner förekommer lite varstans i Frankrike görs 80 % av dem i Languedoc-Roussillon. Helt bannlysta är de från etablerade vindistrikt som Bordeaux, Bourgogne och Alsace. I Bordeaux har man diskuterat införandet av en ”Vin de pays d’Aquitaine” men det var ett förslag som inte föll INAO (Institut National des Appellation d’Origines) på läppen och inte de flesta Bordeaux-producenter heller. Man litar fortfarande på att det magiska ordet ”Château” ska hjälpa dem att sälja sina viner.

Den största gruppen vin de pays-viner och den grupp som lyckats bäst på exportmarknaden, är Vin de Pays d’Oc. Denna region breder ut sig över de fyra departementen i Languedoc-Roussillon: Gard, Hérault, Pyrénées-Orientale och Aude och är den region i Frankrike som exporterar mest, mer än 75 % av sin totala produktion. Och produktionen av dessa viner har ökat explosionsartat de senaste åren. 1987, året då Vin de Pays d’Oc-området definierades, var produktionen 200 000 hektoliter och nu är den uppe i 3,5 miljoner. Samtidigt har både priserna och kvaliteten på vinerna ökat.

Många vin de pays-viner säljs genom kooperativ eller stora kända vinfirmor som Les Vins Skalli (Fortant de France), Listel Val d'Orbieu, Jeanjean, Domaines Virginie. Detta är för det mesta ganska billiga och välgjorda viner, om än inte alltid så personliga.

EU delar in viner i två stora grupper

I Frankrike delas dessa två grupper in i vardera två kategorier.

Bordsvins-gruppen delas in i:

Kvalitetsvinernadelas in i:

Några Vin de Pays-entusiaster runt om i Languedoc:

Domaine du Grand Chemin i Savignargues, Vin de Pays d’Oc

Emmanuel Floutier tycker det är skönt att slippa alla restriktioner som omger AOC-vinerna och han tror att han har lättare att sälja sina viner på exportmarknaden än många AOC-producenter. Endruvs-viner på Chardonnay, Viognier, Cabernet Sauvginon, Merlot och Pinot Noir och en intressant Cabernet Sauvignon/Pinot Noir-blandning.

Cellier du Mas Montel/Mas Granier, Sommières , Vin de Pays d’Oc

Inte långt därifrån ligger Mas Montel som gör både Vin de Pays d’Oc-viner och AC Coteaux du Languedoc (en del av deras mark uppgraderades till AOC 1997). Trevlig är deras Cuvée Jéricho, en Vin de Pays d’Oc, gjord på Syrah till 80% och jäst med maceration carbonique (hela druvor jäser, som i Beaujolais). Lättdrucket och opretentiöst med mycket frukt och bär.

La Grange de Quatre Sous, Assignan, Vin de Pays d’Oc

Två schweizare slog sig ner här på 1970-talet och bestämde sig för att bli vinodlare. All mark är klassad som AOC men de planterade druvorna - Cabernet Sauvignon, Syrah, Malbec, Cabernet Franc, Viognier och Marsanne - tillåter enbart att vinerna säljs som vin de pays.

Domaine de l’Arjolle, Pouzolles, Vin de Pays des Côtes de Thongue

En mycket gammal familjeegendom som sedan mitten av 1970-talet är planterad med ett antal ”främmande” druvsorter: Cabernet Sauvignon, Merlot, Cabernet Franc, Gamay, Syrah, Muscat, Viognier och Sauvignon Blanc. Ett stort antal olika viner görs här och experimentlustan och nyfikenheten hos familjen Teisserence gör att det nog blir fler vad det lider.

Les Vins Skalli, Sète, Vins de Pays d’Oc

Den främsta firman för vin de cépage i Frankrike, skapad av Robert Skalli på 1980-talet. En produktion på 30 miljoner flaskor per år, främst av Merlot, Cabernet Sauvignon, Syrah och Chardonnay. Välgjorda och korrekta viner om man inte är ute efter alltför mycket karaktär och personlighet.

Mas La Chevalière, Beziers, Vins de Pays d’Oc

Chablis-firman Michel Laroche började göra vin även i Languedoc i början av 1990-talet och Chardonnay-vinerna härifrån är bra mycket fylligare och ekigare än deras Chablis-viner. För dem som tycker om den australiensiska stilen...

Domaine de la Garance, Caux, Vin de Pays de l’Herault

Spännande egendom på 11 hektar som sedan 1991 drivs av Pierre och Murielle Quinonero. De är mycket förtjusta i sina gamla Carignan-stockar som med sina låga avkastningar ger ett superbt vin. Runt 15 euro.

Domaine Paul Mas, Pézenas, Vin de Pays d’Oc

Billiga och trevliga druvviner, bl a en Syrah (4,50 euro på MaxiVin i Bryssel), generöst bärig och pepprig.

Till sist de två mest exklusiva...

Mas de Daumas Gassac, Aniane, Vin de Pays de l’Herault

Mas de Daumas Gassac är vinet som tillkom av en händelse. När Aimé Guibert köpte egendomen mitt i departementet Herault som ett lantställe 1974 hade han ingen tanke på att odla vin. Men när han fick veta att jordmånen var perfekt för vinodling så kunde han inte låta bli och han bestämde sig från början att det skulle bli något speciellt med hans vin och han ville dessutom att Cabernet Sauvignon skulle vara den dominerande druvan. Druvor fanns redan men de revs upp och i stället planterades Cabernet Sauvignon och lite Merlot, Cabernet Franc och Syrah. Redan första årgången, 1978, gjorde braksuccé och utnämdes till Languedocs Lafite av mat- och vintidningen Gault-Millau.

Planteringarna ligger 300 meter över havet vilket betyder att värmen inte är så pressande, en klar fördel i denna varma del av Frankrike. Redan från början var Aimé Guibert på det klara med att de ville odla sitt vin biologiskt och de använder därför enbart naturgödsel och ingen kemisk besprutning.

Aimé Guibert är en man som har åsikter om det mesta. För ett par år sedan valsade han omkring i pressen i samband med att Robert Mondavi ville köpa en bit mark inte långt från Mas de Daumas Gassac. Monsieur Guibert var inte alls glad för detta och Mondavi drog sig så småningom tillbaka. Om Guiberts motstånd berodde på omsorg om miljön, som han påstod (Mondavi skulle hugga ner ett antal träd för att kunna plantera vinrankor) eller något annat förtäljer inte historien. Mas de Daumas Gassac kostar runt 50-60 euro.

Domaine de la Grange des Pères, Aniane, Vin de Pays de l’Herault

Alldeles i närheten ligger La Grange des Pères som snabbt har närmat sig Daumas Gassac i pris. Laurent Vaillé har bara 20 % Cabernet Sauvignon på sin 11 hektar stora egendom, resten är Syrah och Mourvèdre, men det är tillräckligt för att inte komma i åtnjutande av appellationen Coteaux du Languedoc. Lågt uttag och ett mycket hantverksmässigt gjort vin. .Vinerna är alltid slutsålda på egendomen så Les Caves du 41 i Nîmes är ett bra tips om ni vill ha tag i La Grange de Pères. Årgång 2000 kostar där 50 euro.

Utdrag ur VinNytt, © Copyright Britt Karlsson, BKWine

Hem   |   Home   |   About   |   Contact   |   Wine Pictures   |   Wine Travel   |   The BKWine Brief   |   © Copyright BKWine