En vinkällare!
Tillbaks till alla artiklar.
På önskelistan: En vinkällare! Önskar ni er goda viner i julklapp?
Eller
kanske först en källare att lagra dem i? Att ha en idealisk vinkällare med en
temperatur på runt 13 grader året runt är ju inte alla förunnat. Och vinskåpen
som finns att köpa är ju så dyra att man drar sig för att köpa ett sådant när
man räknar ut hur mycket vin man skulle kunna få för pengarna i stället. Att
lagra under lite sämre förhållanden, t ex i rumstemperatur, är dock inget
problem om man bara tänker sig lagra vinerna en kortare period , kanske upp till
fem år. Dock helst i mörker och inte med alltför stora temperaturvariationer
mellan sommar och vinter. Hur som helst så är det alltid bättre att ha ett litet
lager hemma och inte köpa viner samma dag som man ska dricka dem. Statistiken visar dock att de flesta människor inte har anammat denna goda princip. (Klicka
bilden!)
För många människor är kriteriet för ett högklassigt vin att det har
potential att lagras i ett antal år. Och det speciella med vin är just dess
förmåga att kunna fortsätta utvecklas i flaskan. Men man ska inte glömma bort
att de flesta viner som görs idag är för mer eller mindre omedelbar konsumtion.
Det är en liten procent av alla världens viner som är kraftfulla nog att hålla i
mer än tio år och som inte bara håller utan även blir bättre. Många viner kan
man i och för sig spara i åtminstone fem år men de förbättras inte nämnvärt utan
riskerar bara förlora sin fruktighet.
Vad
är det då för viner som det är värt mödan att lagra? Ja, för det mesta är det
fylliga röda viner med påtagliga tanniner (dessa fungerar som konserveringsmedel),
rik frukt och bra syra. Vinet kan mycket väl vara njutningsbart att dricka som
ungt och ändå ha ett långt liv framför sig. Varma årgångar, när druvorna plockas
mycket mogna, blir tanninerna redan från början mjuka och vinet kan drickas ungt
utan att kännas obehagligt strävt. Däremot kan vinet vara lite kantigt och tjäna
på att få mjukna till sig några år så att de olika beståndsdelarna i vinet
integreras och balanseras. (Klicka bilden!)
En del vita, torra viner kan gärna sparas i 10-15 år och man kan belönas med
en härligt len honungs- och aprikoskaraktär. Bourgogne-vinerna är de mest
uppenbara vita lagringsvinerna, men man ska inte glömma Bordeaux-viner av bra
kvalitet (framför allt från Pessac-Léognan) och det finns väl ingen grön druva
som har sådan lagringspotential som Chenin Blanc-druvan i Loire. Satsa på
distrikt som Savennières och Vouvray. Även Riesling-viner av bra kvalitet, både
torra och söta, håller och förbättras i upp till 20 år.
Oberoende av vilken typ av vin man ska lagra så måste vinerna hålla en viss
kvalitet. Det finns det ingen anledning att spara billiga viner (under 8 euro/90
kronor).
Vinets
utveckling. Vinet behöver syre för att mogna, dock i små mängder annars blir det
snabbt vinäger. Under eklagring utsätts vinet för syre framför allt genom de
regelbundna omdragningarna från fat till fat och upptoppningen. Eken påverkar
vinet på flera olika sätt. Den tillföra aromer och tannin och torkar sakta ut
frukten. Den förändrar också vinets färg. Därför krävs att vinet är kraftigt
från början för att klara behandlingen från eken. För lång eklagring kan
resultera i viner med uttorkad frukt. Så fort vinet har hamnat i buteljen går
mognadsprocessen långsammare. De kemiska processor som sker i vinet under
lagringstiden i flaskan gör att både färgen, syrorna och aromerna förändras. (Klicka
bilden!)
Innan man ens hunnit dofta på ett vin kan man ofta avgöra om det rör sig om
ett äldre vin. Färgen på ett rött vin ljusnar med åren och från att ha varit
kraftigt röd med en blå/lila ton antar den först en tegelröd och senare en brun-orange
ton. Det är bl a de utfällda färgämnena som utgör fällningen i botten på
vinflaskan. Ett vitt vin blir tvärtom mörkare med åren och antar en vacker
gyllengul ton.
Aromerna förändras också med åren. Det unga vinet är strävt och lite kantigt
och de fruktiga och bäriga druvaromerna dominerar. Nya aromerna uppstår under
jäsningen och lagringsperioden och ger vinet en karaktär som mer påminner om
tobak, nyrostat kaffe, läder, fikon och torkade frukter. Strävheten mildras med
åren och vinet känns mjukare och rundare. Ju mognare vinet blir desto svårare
blir det att beskriva det. De olika beståndsdelarna i vinet är inte lika tydliga
längre utan bildar en harmonisk enhet. Vinet har nått sin topp. Fruktaromerna
kommer därefter att försvinna gradvis och vinet kommer så småningom att kännas
uttorkat och syran skarp. Det kan också ske en viss oxidering som får vinet att
påminna om ett starkvin. Klara tecken på att vinet redan borde ha druckits upp!
Viner till källaren
Vill man ha lite variation i sin vinkällare kan man välja viner från dessa
fem olika kategorier, viner som är olika i stil men som alla har
lagringspotential.
Röda viner
Bordeaux och Bordeaux-stil (Cabernet Sauvignon av bra kvalitet från
Kalifornien, Australien och andra länder)
Det är så stor spridning på kvaliteten inom Bordeaux så det går inte riktigt
att generalisera. Appellationerna Bordeaux och Bordeaux Supérieur bör drickas
inom fem år och en Grand Cru Classé från Médoc kan behöva 10 år innan den bör
drickas och klara sig i 30. Högklassiga Cabernet - viner från Nya Världen bör
klara 10 år och längre utan problem, men har för det mesta så pass mjuka
tanniner att de smakar bra långt innan.
Kraftfulla röda - Från Rhône (norra delen och bra Châteauneuf-du-Pape),
australiensiska Shiraz-viner, Madiran.
Spara gärna Rhône-viner som Hermitage, Côte Rôtie och Cornas i 10 år och de
lite enklare Crozes-Hermitage och Saint-Joseph i 5-8 år. För en
Châteauneuf-du-Pape räcker det med max 8 år. Madiran är härliga lagringsviner
och håller och förbättras i minst 10 år. Andra viner från sydvästra hörnet i
Frankrike har också viss lagringspotential, framför allt Cahors. Shiraz från
Australien kan vara mycket kraftfulla och alkoholstarka och ofta goda att dricka
ganska snart, men det är en fördel att ge dem 4-5 år innan man korkar upp. Satsa
också gärna på några bättre Languedoc-viner, speciellt sådana som innehåller
mycket Syrah.
Eleganta röda - Högklassig Bourgogne, Rioja och Brunello di Montalcino
De flesta Bourgogner är för lätta för att lagras och mår bäst av en snabb
konsumtion. En lagring runt fem år kan vara lagom. Det är en försvinnande liten
del som tjänar på att bli över 10 år gamla och då är vi uppe på Premier Cru
eller Grand Cru-nivå från topproducenter med priser därefter. Rioja får anses
som ett lagringsvin på Reserva och Gran Reserva-nivå även om de känns bra att
dricka direkt de släpps från producenten. Brunello blir, precis som en bra
Bourgogne, härligt sammetslent efter 6-10 år. Bandol från Provence är gjorda på
den kraftfulla druvan Mourvèdre och mår mycket bra av en lagring på upp till tio
år.
Vita viner
Högklassig Chardonnay (från Bourgogne och andra länder) och högklassig vit
Bordeaux (från Pessac-Léognan)
Dominerar ekkaraktären det unga vinet är det ingen tvekan om att vinet bör
ligga några år för att få balans. Dock inte längre än 10-15 år. Vit
Châteauneuf-du-Pape och andra vita Rhône-viner gjorda på druvorna Marsanne och
Roussanne åldras också med behag (i runt 10 år).
Savennières och Vouvray
Dessa viner gjorda på Chenin Blanc har en otrolig lagringspotential och kan
efter tjugo år fortfarande kännas unga.
Söta vita viner
Sauternes
och andra botrytis-viner som Tokaj, Sélection des Grains Nobles från Alsace,
Beerenauslese och Trockenbeerenauslese från Tyskland, “late harvest”-viner från
Australien och Kalifornien och Eiswein från Tyskland. (Klicka bilden!)
Precis som tanninerna i de röda vinerna konserverar sockret de söta vinerna
och så pass bra att det är de söta vinerna som är de allra mest hållbara av alla
viner.
Alla tidsangivelser anges fr o m skördeåret.
Utdrag ur VinNytt, © copyright Britt
Karlsson, BKWine, WineTastings Britt Karlsson
En français
