Öster om Rhône
En resa från Montélimar till Beaumes de Venise - Ett pärlband
av Côtes du Rhône-byar
Av Britt Karlsson, © text & bild Britt & Per Karlsson, BKWine
Tillbaks till alla artiklar.
> >
Res med BKWine till Rhônedalen. Klicka här! < <
Côtes
du Rhône är Frankrikes näst största appellation contrôlée (efter AC Bordeaux)
och breder ut sina 42 000 hektar på båda sidor om floden Rhône. Självklart
varierar kvaliteten enormt i ett så stort område och det finns också stora
prisskillnader. Billigast är vinerna från de många kooperativen. Dessa viner kan
vara hyggliga men intressantare blir det om man letar bland de ambitiösa
oberoende vinbönder som nu dyker upp lite varstans och som verkligen tar vara på
den potential som området har. Många av dessa hittar vi i departementen Drôme
och Vaucluse, alltså öster om floden.
Södra Rhône-dalens vindistrikt börjar i norr ungefär vid Montélimar, känd för
sin goda nougat. Här har vi till en början Coteaux du Tricastin som fick sin
egen appellation contrôlée 1974 men som sedan verkar ha kommit lite på
efterkälken. Jag har egentligen bara en favorit i Coteaux du Tricastin och det
är Domaine de Grangeneuve, som gör oprentiösa men trevliga viner till billiga
priser.
Efter Coteaux du Tricastin tar appellationerna Côtes-du-Rhône och
Côtes-du-Rhône-Villages vid. Appellationerna följer floden men sträcker sig
också några mil österut, in mot bergen och det är här vi hittar den mest kända
och vackraste Côtes-du-Rhône-Villages-byarna som Vinsorbres, Séguret, Sablet,
Rasteau osv.
Men
vi börjar vår resa allra längs norrut i Côtes-du-Rhône-appellationen, i en liten
by som heter Montbrison. Här ligger den intressanta Domaine Gramenon. Ägarinnan
heter Michèle Laurent och hon har 24 hektar vinodlingar, bl a mycket gamla
Grenache-rankor. Vinerna är aromatiska och parfymerade, inte kraftiga utan
snarare finessrika. Michèle vill vara så naturlig som möjligt och använder lite
eller ingen svavel. En intressant cuvée som Michèle gör är Ceps Centenaires La
Mémé, gjord av Grenache som planterades för ungefär 120 år sedan. Totalt är La
Mémé på en hektar och det är inte bara åldern på vinrankorna som är exceptionell
utan också det faktum att vinrankorna inte är ympade på amerikanska stockar.
Från
Monbrison är det inte långt till Nyons så är ni i närheten missa inte att smaka
de goda oliverna härifrån. Inte utan anledning kallas Nyons för ”olivens
huvudstad”. Staden, som ligger mycket vackert omgiven av sina tusentals olivträd,
njuter av ett varmt och fint mikroklimat där inte bara olivträd utan också
exotiska växter och träd trivs förträffligt. Vi fortsätter och passerar byn
Vinsorbres uppe på sin höjd och vi stannar till strax efter, i Saint-Maurice-sur-Eygues.
Här hittar vi en av de mer originella vingårdarna i området, Domaine Viret.
Philippe Viret har sedan början av 1990-talet ägnat sig åt något som han kallar
cosmoculture, en form av biodynamisk odling där han hämtar inspiration både från
Inka- och Mayas-kulturerna och från de gamla egyptierna. Källaren är byggd som
en pyramid och gör invändigt verkligen skäl för namnet ”cave cathedral” som
Philippe döpt den till. Man må tycka vad man vill om hans filosofi – och det har
säkert många gjort - men vinerna (med namn som La Cuvée Solstice, Renaissance,
Emergence, La Coudée d’Or och den nylanserade Energie) är i alla fall mycket
goda och välgjorda. Ofta eleganta och kryddiga med fin frukt och bra struktur.
Nu
närmar vi oss Dentelles de Montmirail-bergen med sina taggiga toppar och här
ligger de välkända byarna tätt. Vi tar vägen över Vaison-la-Romaine för att
beundra de romerska lämningarna och fortsätter sedan till Rasteau och Cairanne.
Rasteau har sin egen appellation contrôlée för sitt röda Vin Doux Naturel och
det röda lättvinet säljs som en Côtes-du-Rhône-Villages Rasteau. Mycket dyra för
appellationen (runt 30 euro) - men uppenbarligen inte för dyra eftersom de är
mycket svåra att få tag på - är vinerna från superstjärnan i Rasteau, Jérôme
Bressy på Domaine Gourt de Mautens. Mer normal prisklass har vinerna från André
Roméro på Domaine La Soumade. Hans kännetecken är maximalt mogna druvor, extremt
låga avkastningar, lång cuvaison* och hög jäsningstemperatur. Allt detta för att
för att få intensivt aromatiska och tanninrika viner. Hans viner är några av de
fylligaste och mest koncentrerade i hela södra Rhône.
Många
tror att Cairanne är nästa Côtes-du-Rhône-villages att bli upphöjd till egen
appellation contrôlée. Och tittar man på alla de utmärkta egendomar som finns i
byn så låter det väl inte otroligt. De bästa vinrankorna är planterade på de
branta sluttningarna kring byn. Bland mina favoriter finns Domaine de l’Oratoire
Saint-Martin där bröderna François och Frédéric Alary gör flera bra cuvéer, inte
minst den ekiga och täta prestigecuvéen Haut-Coustias med mycket Mourvèdre och
12 månaders lagring på fat. En annan favorit är Domaine Marcel Richaud som
VinNytt har skrivit om ett flertal gånger och dessutom Domaine Denis et Daniel
Alary (släkt med ovanstående Alary-bröder), Domaine d’Aéria, Domaine des Amadieu
och Domaine Rabasse-Charavin.
Lite
söderut nu till den lilla pittoreska medeltidsstaden Séguret som blickar ner
över vingårdarna från sin kulle. Missa inte en stilla promenad i byn längs de
smala slingrande gatorna. Förutsatt att ni inte kommer mitt under högsäsong så
känner ni er transporterade några hundra år tillbaka i tiden. Mest kända
producenten här är Domaine de la Cabasse som ägs av ett schweiziskt par, Alfred
och Antoinette Haeni sedan 1990 (se bilder på www.bkwine.com). Detta sympatiska
par har utökat vinverksamheten till att också omfatta hotell och restaurang.
Allting är mycket vackert och maten är utsökt och likaså vinerna. Den vita
Primevères är en blommig Séguret med en liten honungston (6,50 euro på plats)
och den röda Les Deux Anges, en balanserad, elegant och fruktig Sablet (5,50
euro på plats). Båda vinerna är mycket prisvärda.
Någon
kilometer därifrån, i Sablet, hittar vi Domaine de Piaugier, en familjeegendom
på 30 hektar som Jean-Marc Autran tog över efter sin far 1984. Han anser sig
själv som något av en perfektionist och han har lyckats bra från första stund
både med sina röda och vita viner. På gränsen till Gigondas ligger Chateau du
Trignon (se bilder på www.bkwine.com), en 60 hektar stor egendom, ägd av
familjen Roux sedan 1895. De 60 hektaren är utspridda i både Sablet och Gigondas
och man äger även en vingård i Châteauneuf-du-Pape. Samtliga viner är bra, inte
minst deras Viognier (9,60 euro på plats). Man har upptäck att denna druva trivs
mycket bra i den krithaltiga jorden som finns på några ställen på egendomen.
Vinet, som doftar sommarfrukt och aprikos, är blommigt och lent i munnen men med
en bra syra. Ett gott aperitifvin.
1971
var Gigondas den första villages-byn som fick sin egen appellation contrôlée. Nu
konkurrerar de bästa Gigondas-vinerna med Châteauneuf-du-Pape men till mycket
lägre priser. En stor och relativt ny stjärna i Gigondas är Louis Barroul på
Domaine Saint-Cosme. Han tog över familjens egendom 1992 och är en stor
anhängare av terroir - det viktigaste med ett vin, tycker han, är dess ursprung.
Château Raspail Aÿ har länge tillhört klassikerna i Gigondas. Den 18 hektar
stora egendomen sköts om av Dominique Aÿ, nogrann och mån om alla små detaljer.
Grenache används till 70 % och vinerna är aningen rustika, lite peppriga med bra
frukt och ganska mjuka tanniner. Andra egendomar att lägga märke till i Gigondas
är Domaine Santa-Duc, Domaine la Bouïssiere och Domaine Les Pallières. Grannbyn
Vacqueyras fick sin AOC 1989 och bland flera utmärkta odlare finns Philippe
Cartoux på Domaine des Espiers och Serge Férigoule på Domaine Le Sang des
Cailloux.
Den allra sydligaste Villages-byn på den östra sidan Rhône är pittoreska
Beaumes-de-Venise. Att man också gör röda viner här tänker man inte alltid på
eftersom man framför allt är känd för sin söta och aromatiska Muscat de Beaumes-de-Venise,
en Vin Doux Naturel gjort på Muscat à Petits Grains, som har sin egen
appellation. Leta efter odlare som Domaine de Coyeux och Domaine des Bernardins.