Languedoc ser framåt
Tillbaks till alla artiklar.
Ett område som med stor tillförsikt går in i det nya årtusendet är sydfranska
Languedoc-Roussillon, som omväxlande kallas för världens mest spännande
vindistrikt och ”Europas Kalifornien” på grund av sin framåtanda och
experimentlusta. Men hur ska man hitta guldkornen i denna jättelika vinregion?
Languedoc-Roussillon producerar lika mycket som hela USA tillsammans och sex
gånger mer än hela Australien. Av tradition är kooperativen och de stora
vinfirmorna betydelsefulla här nere och även om fler och fler vinbönder börjar
göra sitt eget vin .står de privata vinbönderna än så länge för enbart 30 % av
produktionen i Languedoc. Så ett sätt att hitta rätt i Languedoc-djungeln är att
koncentrera sig på dessa 30%, alltså skala bort kooperativen (läs på etiketten:
Cave Cooperative, Union des Producteurs eller något liknande) och de stora
vinfirmorna som Fortant de France och Salins de Midi. Dessa kan göra hyggliga
viner för en billig penning men de är lite neutrala och profillösa.
Fler och fler AOC
Andelen appellation contrôlée-viner i Languedoc växer hela tiden. De flesta
AOC för vanliga lättviner i Languedoc är av relativt färskt datum (De söta Vin
Doux Naturel-vinerna som Banyuls, Rivesaltes och Maury fick sina AOC redan
1936). ( appellation controlee )
Den enda riktigt gamla är Fitou som fick sin AOC 1948.Sedan dröjde det till
1977 när Côtes de Roussillon och Côtes de Roussillon-Villages fick sina.
Därefter följde Faugères och Saint-Chinian 1982 och Coteaux de Languedoc,
Minervois och Corbières 1985. ( faugeres , corbieres,
cotes de roussillon
)
Inom appellationen Coteaux de Languedoc finns det ett antal områden som fått
“cru”-status och får lov att sätta ut namnet på etiketten. De bästa är: La
Clape, Montpeyroux, Pic St.Loup och St.Georges-d’Orques Ungefär som en Coteaux
de Languedoc-Village.
Hur har då de här distrikten förändrats sedan de fick sin AOC-status?
Ett krav från myndigheternas sida var att vinbönderna skulle överge det
bördiga slättlandet och att istället plantera vinrankor på sluttningarna.
Avkastningen har minskat och är idag bland de lägsta i Frankrike (Corbières och
Coteaux du Languedoc 47 hektoliter/hektar och Faugères 38 hl/ha). Det har blivit
vanligt att lagra vinerna en tid på ek och investeringar har gjorts i förbättrad
vinifikationsutrustning.
 |
| Britt Karlsson tilsammans med Anne Laure
Gauch, den nya generationen vinmakare på Domaine le Nouveau Monde,
ytterligare en av de nya intressanta Languedoc-odlarna.
(http://www.vinsdulanguedoc.com/nouveaumonde/) |
Man har tvingats dra ner på andelen Carignan och utöka Grenache, Syrah och
Mourvèdre. AOC-reglerna har precisa bestämmelser för vilka druvsorter som
tillåts och ofta även i vilka mängder. Carignan är högavkastande och ganska
karaktärslös men fortfarande mycket planterad och används både i vin de table
och i AOC-viner. Gör man ett AOC-vin får man dock enbart använda högst 70% och
denna siffra sänks regelbundet av INAO (myndigheten som kontrollerar alla
appellation contrôlées i Frankrike). Carignan kan dock ge bra kvalitet, vilket
bl a Domaine d’Aupilhac (se nedan) bevisar, om man håller nere avkastningen och
använder gamla vinstockar.
Grenache, som även odlas i södra Rhône-dalen och som till 60-70% är ansvarig
för viner som Châteauneuf-du-Pape och Gigondas, trivs bra i varma, torra klimat.
Den ger bra aromer och mycket alkohol men saknar ibland fyllighet och mår bra av
att blandas med Syrah från norra Rhône och Mourvèdre från Bandol (i Provence),
två druvor med kraft, fyllighet, aromer och strävhet. Odlarna i Languedoc
uppmuntras av INAO att odla Syrah och Mourvèdre och en viss procent av dessa
druvor måste alltid ingå. ( mourvedre , rhone, rhonedalen,
rhoneviner, chateauneuf du pape )
Druvor som inte är traditionellt sydfranska som Cabernet Sauvignon, Merlot,
Pinot Noir, Chardonnay, Viognier m fl tillåts enbart i mycket små mänger i
AOC-vinerna men desto flitigare i vin de pays-vinerna, där få restriktioner
finns vad gäller val av druvsort. Fortant de France, t ex, har haft stor
framgång med sin serie med ”druv”-viner där druvnamnet, i nya världen-anda.
sätts ut på etiketten. Det är dock billiga viner och man ska inte förvänta sig
att man får skolexempel på de olika druvkaraktärerna. Men det finns även
högklassiga vin de pays-viner, ett känt exempel är Mas de Daumas Gassac, en Vin
de Pays d’Herault, gjord på Cabernet Sauvignon.
Odlare att hålla ögonen på:
Domaine d’Aupilhac, Montpeyroux
Sylvain Fadat hör till de nya stjärnskotten i Languedoc. Han startade sin
Domaine d’Aupilhac 1989 och fick snabbt rykte om sig att vara en
kvalitetsmedveten och ambitiös vinodlare. Hans Montpeyroux är gjort på 40 %
Mourvèdre, 30% Syrah och resten Carignan och Grenache, lagras på små ekfat i
15 månader och varken klaras eller filtreras. Ett vin med mycket karaktär.
Domaine Henry, Saint-Georges d’Orques
Domaine de l’Hortus, Pic Saint-Loup
Jean Orliac på den 32 hektar stora Domaine de l’Hortus sålde fram till
1990 sina druvor till det lokala kooperativet. Sedan dess har det bara gått
uppåt. Hans vita ”Grande Cuvée Blanc” är en mycket god vin de pays gjord på
Chardonnay och Viognier och ekfatslagrad. Det röda Coteaux du Languedoc-Pic
Saint Loup är gjort till största delen av Syrah och Mourvèdre och lagrat i
15 månader på ekfat, två tredjedelar nya. (grand cuvee
blanc )
Prieuré de Saint Jean de Bébian, Coteaux du Languedoc
Denna egendom presterade några av Languedocs intressantaste viner under
80-talet. 1994 bytte den ägare och kvaliteten har blivit ännu bättre sedan
dess. Även “andra”-vinet La Chapelle de Bébian är värt att leta efter.
( Prieure de Saint Jean de Bebian )
Mas Jullien, Coteaux du Languedoc
15 hektar har denna egendom som Olivier Jullien startade 1985. Sedan dess
har han blivit en av de mest uppmärksammade figurerna i Languedoc.
Utdrag ur VinNytt, © copyright Britt Karlsson, BKWine,
WineTastings Britt Karlsson
En français
