Påvar och annan vinhistoria från Châteauneuf-du-Pape
Av Britt Karlsson
© text & bild Britt & Per Karlsson, BKWine
Tillbaks till alla artiklar.
> >
Res med BKWine till Rhônedalen. Klicka här! < <
Châteauneuf-du-Pape
är ett av Frankrikes mest kända viner och även om det onekligen ligger i
Provence så tillhör det Rhône-dalens vindistrikt. Förutom att vinerna härifrån
för det mesta är goda, med härligt varma aromer som kanel, kryddnejlika och
nyrostat kaffe, är Châteauneuf-du-Pape på flera sätt ett vinhistoriskt
intressant distrikt.
De flesta känner till påvarna i Avignon som hade sitt sommarboende i
Châteauneuf-du-Pape på 1300-talet men kanske inte lika många känner till Baron
Pierre le Roy de Boiseaumarie, vanligen kallad Baron de Roy. Han var ägare till
Château Fortia, fortfarande en av de främsta egendomarna i Châteauneuf-du-Pape i
början av 1900-talet och han har gått till vinhistorien som initiativtagare och
grundare av det franska appellation contrôlée-systemet.
Påvarna i Avignon
Châteaneuf-du-Papes
berömmelse går tillbaka till 1300-talet då påvarna hade flytt Rom och hade sitt
högsäte i Avignon. Den första Avignon-påven, Clemens V kom från Bordeaux där han
hade sin egen vingård i Graves-distriktet, numera känd som Château Pape-Clément
(och en av de bästa i Graves, dessutom). Samma påvenycklar som hos
Châteauneuf-vinerna pryder detta Bordeaux-vin. Det var dock inte Clemens som
byggde det “nya slottet” utan hans efterföljare Johannes XXII som kände behov av
att komma ifrån värmen i Avignon på sommaren.
Sommarslottet byggdes ungefär 3 mil norr om Avignon. Här hade redan biskopen
i Avignon odlat vin i många år och Johannes upptäckte snabbt att det som gick
bäst att odla i den karga jorden var just vinrankor och olivträd.
Festande påvar
Slottets egna 10 hektar vinodlingar och omkringliggande bönders produktion
sörjde för att påvarnas storslagna fester inte blev torra men efter påvarnas
återtåg till Rom föll vinerna mer eller mindre i glömska fram till 1700-talet då
egendomar som Domaine du Vieux Télégraphe, Domaine de la Solitude och Château de
la Nerthe började bli omtalade. Det sistnämnda slottet var det första som
började buteljera sina viner, något som började bli vanligt i slutet av
1700-talet. Slottet exporterade sitt vin både till England och USA under namnet
“Vin des Papes”.
Lag från 1923
Vinets
rykte spred sig och “påvarnas vin” visade sig sälja så bra att ett antal seriösa
odlare, med Baron le Roy på Château Fortia i spetsen, började dra upp riktlinjer
för ett regelverk som skulle skydda vinerna från förfalskningar. Detta regelverk
stod färdigt 1923 och specificerar området inom vilket Châteauneuf-du-Pape-viner
får produceras och med vilka druvsorter, minsta tillåtna alkoholhalt (12,5%,
vilket fortfarande är den högsta minimi-alkoholhalten i Frankrike) och hur
vinrankorna ska beskäras. Detta låg sedan till grund för den appellation
contrôlée-lag för hela Frankrike som antogs 1936 och som har fått leva kvar
sedan dess.
Man har gått långt i sin iver att skydda sina viner i Châteauneuf-du-Pape.
1954 införde man förbud för flygande tefat att flyga över området. Det är sant
vad ni än tror, och det är svårt att säga annat än att förbudet har varit
effektivt! "
Många druvsorter
13
olika druvsorter är tillåtna i Châteauneuf-du-Pape, vilket är ovanligt för ett
kvalitetsdistrikt. I princip var detta de druvor som var planterade när
appellation contrôlée-lagen trädde i kraft 1935. På den tiden var det vanligt
att ha många druvsorter planterade som en säkerhet mot sjukdomar. Idag är en
normal druvsammansättning i en Châteauneuf-du-Pape 50-70% Grenache, 20-30% Syrah
och 10-20% Mourvèdre med kanske några av de övriga tillåtna druvorna som
utfyllnad. Två ytterligheter finns: Château Rayas som har 100% Grenache och
Château de Beaucastel som använder alla 13 tillåtna druvsorter. Detta är också
två av de bästa Châteauneuf-du-Pape-egendomarna.
Appellationen,
som är på drygt 3.000 hektar, ligger ungefär 30 kilometer norr om Avignon. Här
finns 255 odlare som gör sitt eget vin och dessutom 80 stycken som säljer sina
druvor till kooperativet. Naturligtvis måste kvaliteten variera med så många
olika egendomar, men grundkraven för en Châteauneuf-du-Pape är stränga: maximal
avkastning är 35 hektoliter/hektar, enbart manuell skörd är tillåten (för
närvarande, detta kommer nog att ändras) och man har dessutom den något ovanliga
regeln att 5% av skörden måste offras och bli vin ordinaire. I gengäld tillåter
reglerna viss konstbevattning under långvarig torka, något som annars är strängt
förbjudet i Frankrike.
Bra odlare i Châteauneuf-du-Pape