Chardonnay - älskad globetrotter
Tillbaks till alla artiklar.
Finns det någon vitvinsdruva som är mer älskad världen över än Chardonnay?
Detta har en naturlig förklaring. Det är nämligen en druva som passar alla.
Den är lätt att odla, lätt att vinifiera och lätt att tycka om. Den kan odlas i
stort sett var som helst. Den har sina rötter i Bourgognes relativt kyliga
klimat men den trivs bra både i varmare och kallare klimat. Den odlas med stor
framgång, inte bara i Bourgogne och Champagne, utan även i Italien, USA,
Australien, Nya Zealand, Chile m fl länder världen över. Chardonnay är,
tillsammans med Cabernet Sauvignon, vinvärldens mest beresta druva.
I Frankrike är Chardonnay idag den fjärde populäraste vitvinsdruvan. Den
odlas på ca 13 000 hektar (Ugni Blanc som är den mest odlade återfinns på 127
000 hektar, men används å andra sidan mest till Cognac).
Kalifornien har verkligen tagit den till sitt hjärta, 70% av
vitvinsproduktionen i Napa Valley och 77% i Sonoma County är Chardonnay-vin.
Tacksam druva
Det är egentligen ganska svårt att göra ett riktigt dåligt Chardonnay-vin.
Druvan är så tacksam att vinifiera att det ska till mycket otur eller
okunnighet, för att inte vinet ska bli åtminstone hyfsat. Det vanligaste felet
är att man skördar för sent i varma klimat. Syrahalten i Chardonnay sjunker
nämligen snabbt och risken finns att man får ett vin som är platt och klumpigt.
Detta kan också gälla en varm årgång i Bourgogne.
Egentligen är det bara en svårighet man måste se upp med vad gäller
Chardonnay. Den tidiga knoppningen gör att den är känslig för vårfrost, något
som odlarna i Chablis är väl medvetna om. Men detta kan vändas till fördel på
hösten, eftersom druvan mognar tidigt och därför kan den plockas innan
eventuella höstregn sätter in.
Karaktären
Chardonnay har inte många likheter med sin besvärliga kollega i Bourgogne,
Pinot Noir, utom att de båda har en karaktär som är svår att beskriva.
Chardonnay känns framför allt igen på den mjuka, runda, fylliga och långa
smaken. Fruktigheten påminner om äpplen, melon, mango, ananas och andra exotiska
frukter, och även nötter. Ett Chardonnay-vin är alltid fylligt, men fylligheten
accentueras om vinet har eklagrats. Då upplevs vinet ha en tydlig smörig
konsistens och en lite bränd, rostad karaktär. Färgen på en Chardonnay är
normalt sett kraftig för ett vitt vin, men även färgen blir kraftigare, mer
gyllene, efter en tid på ekfat.
Chardonnay och ek
Chardonnay är inte den enda vitvinsdruva som eklagras men det är nog den som
reagerar allra bäst på denna typ av lagring. Chardonnay-vinerna är tillräckligt
fylliga och komplexa för att inte låta ekkaraktären ta överhanden. Nu kan den
göra det i alla fall om man är oförsiktig och låter vinerna ligga för länge på,
framför allt, nya ekfat. Lång eklagring kräver att vinerna har så pass mycket
struktur och kropp (t ex bättre bourgogner) att de klarar några års flasklagring
vilket ger dem en mer balanserad ekkaraktär. De bättre producenterna i Bourgogne
jäser sina Chardonnay-viner på små ekfat, där de sedan får fortsätta sin lagring
i kanske sex månader eller upp till ett år.
Chablis ligger en bra bit längre norrut än övriga Bourgogne och här hittar
man en annorlunda typ av Chardonnay-vin. Den kalkhaltiga jorden och det kyliga
klimatet, och avsaknaden i de flesta fall av eklagring, gör vinerna krispiga,
ståliga, aromatiska, mindre mjuka än sydligt odlade Chardonnay-viner. Ett
perfekt skaldjursvin, medan en eklagrad Chardonnay nog passar bättre till en
grillad piggvar.
Montrachet - Chardonnay i toppklass
Att de flesta Chardonnay-viner är mer eller mindre goda att dricka betyder ju
inte att det inte finns klasskillnader. Det mest kända, dyraste och mest
prestigefyllda av alla Chardonnay-viner, ja alla vita, torra viner
överhuvudtaget är Grand Cru-vingården Montrachet i Bourgogne. Det står ett visst
skimmer över denna drygt 7 hektar stora vingård som byarna Puligny och Chassagne
broderligt delar på. Det är därför de båda har kunnat lägga namnet Montrachet
till sitt bynamn.
Men även när det gäller ett sådant här prestigefullt vin så spelar
producenten en stor roll. De sju hektaren är uppdelade på ett flertal ägare,
varav Marquis de Laguiche (vars vin görs och säljs av Joseph Drouhin) har det
mest betydande innehavet, drygt 2 hektar. Bouchard Père & Fils har nästan en
hektar. De bästa Montrachet-vinerna anses komma från Domaine des Comtes Lafon
(0,33 hektar), Domaine Ramonet (0,25 hektar) och Domaine de la Romanée Conti
(0,67 hektar). Totalt produceras ungefär 3 000 lådor Montrachat varje år. Och
efterfrågan är stor, trots priset som ligger mellan 800 och 2 000 F.
( domaine de la romanee conti )
Vad är hemligheten bakom Montrachet?
Något bra svar på varför Montrachet är bättre är svårt att hitta. Men här mer
än någon annanstans spelar mikroklimatet och jordmånen in. I Puligny ligger
"village"-viner, "premier cru"-viner och "Grand Cru"-viner med bara några meters
mellanrum. Och de 100-tals kronor som skiljer vinerna åt beror på jordens
skiftande beskaffenhet. Montrachet-rankorna växer på en sluttning med ett
syd/syd/öst-läge som ger maximal exponering mot solen. Montrachet-sluttningen
har mildare vintrar, mindre risk för vårfrost och varmare på sommaren än nere på
"slätten". Jorden, som är kalkhaltig och stenig är väldränerad och innehåller
mycket järn. De övriga Grand Cru-vingårdarna i Puligny och Chassagne -
Chevalier-Montrachet, Bâtard-Montrachet, Bienvenues-Bâtard-Montrachet och
Criots-Bâtard-Montrachet - har liknande, om än inte lika perfekta
förutsättningar, och kostar därför bara halva priset av en “le” Montrachet.
( batard montrachet )
Utdrag ur VinNytt, © copyright Britt
Karlsson, BKWine, WineTastings Britt Karlsson
En français
