Chapoutier – en (bio)-dynamisk vinproducent
Tillbaks till alla artiklar.
Huset M. Chapoutier grundades på
1800-talet och har alltid varit respekterat för sin goda kvalitet. Men det
riktiga språnget över från god kvalitet till exceptionell togs när den dynamiske
Michel tog över ledningen 1990. Han satte igång en rad förändringar som har
gjort Chapoutier till en av Frankrikes mest kända och omtalade vinproducenter.
Uppmärksamheten gäller inte bara de högklassiga vinerna, utan även t ex att man
infört blindskrift på etiketterna, att vingårdarna sköts biodynamiskt, att man
samlar in pengar till leukemi-patienter och mycket annat.
Chapoutier gör viner i hela
Rhône-dalen, och idag även längre söderut i Frankrike och i Australien, men
firman hör hemma i Tain l’Hermitage, vid foten av det mäktiga, branta
Hermitage-berget. Och det är just från Hermitage som deras främsta viner kommer.
Här i den mineralrika granitjorden trivs Syrah-druvan till fullo. Att blanda in
de vita druvorna Marsanne eller Roussanne – vilket är tillåtet upp till 15 % -
skulle Chapoutier inte få för sig. Överhuvud taget vill man helst bara ha en
druvsort i varje vin. Inte så ovanligt när det gäller de röda vinerna från norra
delen av Rhône, men mer ovanligt när det gäller t ex Châteauneuf-du-Pape som
Chapoutier gör på 100 % Grenache. Nu var visserligen vingårdarna planterade med
bara Grenache när de köpte dem så det var ett naturligt val, men nu är det inget
de vill ändra på eftersom de tycker att jordmånen uttrycker sig mer och bättre
med enbart Grenache.
Så fort Michel tog över ledningen av
Chapoutier började man ett stort arbete med att studera och kartlägga de olika
skiftningar i jordmånen som finns på Hermitage-berget, och också i
appellationerna Crozes-Hermitage, Côte Rôtie, Saint-Joseph och
Châteaneuf-du-Pape. Detta arbete gav så småningom upphov till de viner som
kallas sélections parcellaires, en sorts vingårdviner. Dessa viner, anser
man på Chapoutier, är det yttersta utrycket för sina appellationer. Men
jordmånen i sig räcker inte, vinrankorna måste vara gamla – hos Chapoutier anser
man att vinrankor är gamla vid 40-50 års ålder – och för dessa vingårdsviner är
de ofta ännu äldre. De gamla vinrankorna har långa rötter som tränger ner i
jorden och kan samla på sig mineraler och smakämnen som kommer vinet till godo
och ger det en smak av sin terroir, sitt ursprung. Dessa sélections
parcellaires kommer från små avgränsade områden, ofta bara ett par hektar
stora, och dessutom är skördeuttagen mycket låga. Med så gamla vinrankor som det
rör sig om blir det aldrig många klasar på varje stock.
På Chapoutier är man alltså mycket mån
om att vinet ska ha smak av sitt ursprung och ett vins ursprung ligger ju i
jorden. Så när Michel Chapoutier tog över så var det naturligt för honom att
succesivt göra om alla sina vingårdar till biodynamisk odling. Att odla
ekologiskt är första steget, att låta jorden återfå sitt naturliga
mikrobiologiska liv är första förutsättningen för att vinet ska få terroir-smak,
berättar Alberic Mazoyer, teknisk chef på Chapoutier. Men varför går man över
till biodynamisk odling? Blir vinet bättre? Monsieur Mazoyer medger att det är
svårt att svara på den frågan. Vad man söker är komplexitet, ytterligare en
dimension till vinet, finess och det tycker man sig få med biodynamin. Om
vinerna blir bättre får kunderna avgöra!
Intressanta viner gör Chapoutier idag även i Roussillon. Här påbörjades ett nytt
arbete med att kartlägga le terroir eftersom man saknade
erfarenhet av den typ av jordmån man har i Roussillon.
Men den är lika komplex och varierande som den i Rhône, säger Alberic
Mazoyer. Egendomen heter Domaine de Bila-Haut och den breder ut sig på 70 hektar
steniga sluttningar, inte så långt från Perpignan. Appellationen är Côtes du
Roussillon Villages och har ett klimat med mycket sol och lite regn och med
mycket varma somrar. Även här arbetas jorden
biodynamiskt. Druvorna är Carignan, Syrah och Grenache och vinrankorna är
gamla, vissa över 90 år. Cuvéen Bila-Haut (runt 6
euro) ger ett trevligt, varmt, bärigt, ganska okomplicerat vin med mycket
Syrah-karaktär medan Occultum Lapidem (runt 10 euro) har mer struktur och
kryddighet. Både är mycket prisvärda.
Utdrag ur VinNytt, © copyright Britt
Karlsson, BKWine, WineTastings Britt Karlsson
En français
