Om Monopolet – Carl B Hamilton, Magasinet Neo och Per Karlsson

Får några år sedan skrev jag en artikel om monopolet i Magasinet Neo.

Den tyckte inte riksdagsman Carl B Hamilton om så han skrev en insändare till NEO där han bland annat ägnade sig åt obehagliga personangrepp och kom med falska påståenden.

Ny har tyvärr både artikeln och det mesta av den efterföljande debatten försvunnit från Magasin Neos sajt.

Här återger jag vad som kunnat räddas av den debatten:

Här är dock artikeln:

Fler skruvat och mindre korkat:

Fler+skruvar+och+mindre+korkat.[1]

Carl B Hamiltons ursprungliga insändare och min replik finns inte kvar på deras sajt.

Här är dock min replik:

Per Karlsson svarar Carl B Hamilton
Mattias Svensson 

Per Karlssons artikel Fler skruvar och mindre korkat (Neo 4 – 2009) gav upphov till debatt. En replik från Carl B Hamilton (fp) publicerades här på bloggen 15/9. Nu svarar Per Karlsson på Hamiltons replik, bland annat med uppgifter om en hemligstämplad rapport.

Carl B Hamilton “riksdagsman FP” har upprörts så till den milda grad av min artikel om Systembolaget i Neo att han skrivit en insändare. Det är roligt att få reaktioner på det man skriver. Men det är verkligen tråkigt när reaktionerna reduceras till personangrepp och ovederhäftigheter. Tydligen har jag trampat Carl B Hamilton ordentligt på tårna för han ger sig verkligen på mig med alla medel, utan att för den skull egentligen ifrågasätta eller kullkasta det jag skrev.

Jag måste ta det hela bit för bit.

Hamilton ger mig rätt om sortimentet

Min artikel var av redaktionella skäl kort och den fokuserade därför på i huvudsak en enda aspekt av Systembolagets monopol: myten om dess sortiment. Det finns många myter om monopolet och Systembolaget, med det var just sortimentet artikeln handlade om. Systembolaget självt försöker med sin propaganda få oss att tro att Sverige har ett utmärkt brett och djupt vinsortiment, bättre eller nästan bättre än över allt annars, tack vare monopolet. Många svenskar har svalt den lögnen. Det märker jag nästan dagligen. Det var den myten jag försökte slå hål på.

Det mest ironiska i Carl B Hamiltons tirad mot mig är att han i sitt inlägg bekräftar det jag säger: vinsortimentet i Sverige står sig slätt i jämförelse med länder utan monopol. Carl B Hamilton skriver själv i sin replik att utbudet i Sverige är ”betydligt smalare än det totala brittiska utbudet”. Han refererar då till en utredning som Systembolaget låtit göra av en oberoende expert. Då är vi ju helt överens. Den propaganda Systembolaget sprider om det förträffliga svenska utbudet är falsk.

Rapporten som Hamilton tar upp är gjord av Jancis Robinson (herr Hamilton, hon heter inte Janice), en mycket respekterad engelsk vinjournalist. Carl B Hamilton påstår också att Ms Robinson sagt att Systembolaget har ett ”bredare [utbud] än hos någon detaljist i Storbritannien”. Tyvärr är det felaktigt. Ta till exempel en vinhandlare i London, Berry Brothers: de har 4000 artiklar i sitt sortiment. Systembolaget har inte ens hälften. Men jag vet inte om Jancis Robinson verkligen sagt det Carl B Hamilton påstår att hon sagt, jag har ju bara hans ord på det. Det är nämligen så att den utredning Ms Robinson gjorde åt Systembolaget är hemligstämplad. Jag har bett att få veta vad den innehöll men Systembolaget har nekat att dela med sig av dess innehåll.

Så då är det ju intressant att Carl B Hamilton har den informationen, Carl B Hamilton är nämligen styrelseledamot i Systembolagets bolagsstyrelse. Men om Carl B Hamilton ville skicka mig en kopia av Jancis Robinsons utredning så läser jag den gärna.

Systembolag för att subventionera lyxviner?

Carl B Hamilton beklagar att jag bara talar om sortimentet och inte tar upp prisaspekten. Det kan jag gärna göra: Sånt vin som de flesta människor dricker är dyrt i Sverige. Det förekommer att vissa viner är billiga i internationell jämförelse, men då rör det sig mest om viner i prisklassen 1000 kronor, eller till och med 15 000 kronor. Så vad spelar det för roll för de flesta svenskar? Ska vi ha monopol för att lyxviner ska vara billiga, herr Hamilton?

Hamilton tar också upp att konsumenter kan beställa vin från vilken producent som helst vi s.k. ”privatimport”, men det kan man nog låta bero. Det är ett så ovidkommande och meningslöst argument att det inte kräver någon kommentar.

Otrevliga personangrepp

Låt mig komma till de otrevliga personangreppen. Carl B Hamilton framställer mig som en person som är likgiltig för ifall folk ”vill supa skallen av sig, […] inför ungdomars möjlighet att skaffa vin och sprit, brottslighet och alkoholistfamiljers öde, om ofödda barn i mammas mage skadas, etc”. Det är onekligen en långtgående slutsats av att jag motbevisar Systembolagets falska propaganda om det förträffliga sortimentet. Tyvärr får inte svenskar fler viner att välja på bara för att Hamilton försöker smutskasta mig med sånt.

Men det är kanske så att om man vågar ifrågasätta den allra minsta lilla aspekt av vårt heliga alkoholmonopol så måste man vara en vettvilling. Enligt Carl B Hamilton. Ett riktigt obehagligt personangrepp är det i alla fall.

I själva verket är det tvärt om. Jag tycker det är mycket viktigt med folkhälsan, att ungdomar inte ska växa upp i en superikultur, att alkoholskador ska minimeras. Jag tycker det är mycket viktigt att vi har en väl fungerande alkoholpolitik. Tyvärr är det så att det monopol som vi har idag är en av de bidragande orsakerna till att vi fortsätter att ha en superikultur och haltande alkoholpolitik. Systembolagets egen propaganda underbygger i mångt och mycket uppfattningen att alkohol i första hand är till för att ”supa” och till för att ”bli full”. Den skrämselpropaganda som Systembolaget sprider, och som tydligen Carl B Hamilton stöder fullt ut, är förlegad och felaktig.

Utredningen där monopolet inte får ifrågasättas

Carl B Hamilton menar också att ”den som vill debattera svensk alkoholpolitik seriöst har just nu ett gott tillfälle”. Jag vill gärna debattera seriöst, men det verkar som om Carl B Hamilton inte vill det utan hellre ägnar sig åt personangrepp och skrämselpropaganda. Hamilton refererar där till den alkoholopolitiska utredningen som nyligen genomfördes och som varit på remiss. Men även den är i allra högsta grad ett hån mot den som verkligen vill debattera svensk alkoholpolitik seriöst: I direktiven för utredningen har man nämligen preciserat att utredningen inte ska ifrågasätta monopolsituationen. Kanske Hamilton varit med och utformat dem? Hur kan man seriöst utreda vår alkoholpolitik om man redan i grundförutsättningarna fastslår att den förmodat viktigaste delen i alkoholpolitiken inte ens får debatteras? Den alkoholpolitiska utredningen förefaller snarare att vara ett spel för gallerierna.

Vi kan också gärna diskutera vinstmaximering och ålderskontroll osv, som delar av en alkoholpolitik, som Carl B Hamilton tar upp, men det är svaga argument för ett monopol. Systembolaget gjorde för övrigt en vinst på 833 miljoner kronor 2008. Men det vet antagligen Carl B Hamilton, som styrelseledamot.

Jag debatterar gärna svensk alkoholpolitik seriöst. Av allt att döma har vi behov av en bättre alkoholpolitik än den vi har idag. Dagens monopol bygger på en modell som skapades i 1850-talets gruvsamhälle där gruvbasarna hade svårt att få lönsamhet i gruvorna eftersom folk söp sig fördärvade. Idag är det 2009 och vi har behov av en modern alkoholpolitik. Inte den strutspolitik som Carl B Hamilton tycks förespråka. Alkoholkonsumtionen har stigit mer i Sverige än i de flesta andra västländer. Är det ett tecken på en framgångsrik alkoholpolitik? Det förefaller som, om man tolkar Carl B Hamilton rätt, att vi har mer missbrukarproblem, mer ungdomsfylleri, mer alkoholrelaterat våld, än i de flesta jämförbara länder. Är det ett tecken på en framgångsrik alkoholpolitik? Jag bor förvisso i Paris, så jag ser det ju inte så ofta på nära hand. Men här i Paris ser jag sällan eller aldrig det ungdomsvåld och det gatufylleri som jag ser när jag är i Sverige. Om Carl B Hamilton istället för att smutskasta mig tänkte efter noga, och brydde sig om alkoholpolitiken, så kanske det kunde leda till mera konstruktiva förändringar i Sverige.

Systembolaget spenderar årligen 25 miljoner kronor på ”marknadsföring”, det vill säga på propagandakampanjer där de framställer sig som den enda garanten för att Sverige inte ska bli ett totalt alkoholiserat samhälle, och där de för övrigt också driver myten om sitt förträffliga sortiment som min artikel handlade om.
Är det rimligt att Systembolaget, ett affärsdrivande företag och monopolbolag och inte en myndighet eller ett politiskt parti, ska spendera 25 miljoner kronor per år på en politisk propagandakampanj? Alkoholmonopolet är ju ett politiskt beslut, trots allt.

Antagligen har Carl B Hamilton allt för okritiskt svalt Systembolagets propaganda. Kanske borde Carl B Hamilton istället svälja ett glas gott vin.

Per Karlsson

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Print Friendly
Share

, ,

Inga kommentarer.

Leave a Comment

  Subscribe to comments:

Vill du veta när din kommentar har fått ett svar, eller prenumerera på inläggets kommentarer via e-post? Du kan även prenumerera utan att lämna en kommentar.

Dags att boka en vinresa?

 

Absolut!

 

Res med oss till Frankrike, Italien, Spanien, Kroatien, Portugal, Sydafrika, Chile, Argentina…

 

Vi kan mer om vin, och ger dig en bättre, härligare vinupplevelse.

 

Boka din vinresa här med BKWine Vinresor. Nu!

Boka en vinresa!
Prenumerera på BKWine Brief!

Fyll i din emailadress:


Gör dina vänner glada!

Och oss också. Dela och Gilla detta!